Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Östeuropa drabbas hårt av finanskrisen

Publicerat onsdag 1 april 2009 kl 18.05

Den globala recessionen och kreditfrossan drabbar Östeuropa värst, enligt banken SEB:s senaste prognos. De senaste årens starka expansion i flera östländer har byggt på stora lån i utlandet och när det bromsar in på grund av finanskris och lågkonjunktur blir effekten störst där.

Den aktuella prognosen kallas Eastern European Outlook, och är just en utblick över Östeuropa. 

– Det är mycket bekymmersamt. De här länderna drabbas rätt hårt av krisen på grund av att de lånade upp så mycket pengar internationellt. Expansionen har vuxit i så hög grad under de här åren och när då bankerna i väst inte förser de här regionerna med lika mycket pengar, har det slagit om rätt häftigt i regionen, säger Mikael Johansson på banken SEB. 

Hur illa är det? 

– Det är på gränsen att man bedömer att vissa av de här länderna, som Ukraina, skulle kunna riskera att ställa in sina betalningar. Nu tror vi inte det blir riktigt så illa för staten, men vi tror det kan bli väldigt mycket problem för banksektorn i Ukraina till exempel, säger Mikael Johansson. 

Om Sveriges BNP krymper med ungefär fyra procent så är det inget mot vad som sker i några av länderna i östra Europa, eller i alla fall i de sex länder som ingår i prognosen, nämligen de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen, och så Ryssland, Ukraina och Polen. 

Det verkar handla om fyra nyanser av svart när prognos efter prognos försöker få grepp på läget i världsekonomin. 

Estlands och Lettlands BNP krymper med 12 procent i år, enligt SEB, Litauen med 9 procent. Ukraina matchar med 12 procent, medan Ryssland beräknas krympa 5 procent och Polen endast 2,5 procent. 

Arbetslösheten beräknas i år nå mellan 10 och 15 procent, och den nivån tycks ju även Sverige sträva mot. 

Djup recession och finansiell bräcklighet präglar länderna enligt SEB. Ambitionen att få acceptans att anslutas till eurozonen skjuts på framtiden. Eventuellt får Estland grönt ljus år 2010. 

Kollapsen undviks dock med fortsatt starkt stöd från Internationella valutafonden och EU.  

Enligt SEB kommer läget inte att förbättras förrän år 2010. Då spås ländernas ekonomiska situation stabiliseras, även om BNP kommer att fortsätta sjunka i Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.   

– Polen har litet bättre utgångsläge i sina fundament. De har inte riktigt lika stora obalanser som de andra länderna. Sedan har man inte lika öppen ekonomi. Man handlar inte lika mycket med andra länder som andra länder i öst gör, säger Mikael Johansson. 

På vilket sätt har det här bäring för den svenska ekonomin? 

– Det är klart att återverkningarna kommer. Det här har ju varit expansiva regioner för Sverige. Men man ska tänka på att den här regionen som andel av vår export är väldigt liten. Riskerna ligger i sådant fall på det finansiella planet. Om det blir mer oro runt Baltikum så kan det få återverkningar på den svenska ekonomin den vägen. 

Kan man se det redan nu? 

– Det har vi sett redan det senaste halvåret. Valutan har försvagats i Sverige ganska kraftigt. Delvis tror vi att det har att göra med oron för Baltikum och banksystemet i Sverige, säger Mikael Johansson på banken SEB.

Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".