Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Balkanflyktingar försvinner från förläggningar

Publicerat tisdag 19 augusti 2003 kl 12.38
Det är främst människor från Balkan som står för ökningen av antalet asylsökande som hoppar av och gömmer sig i landet. Hittills i år har nära 3 000 som kommer därifrån försvunnit efter att de kom till Sverige.
Att det skett en ökning av avhoppen kan inte bara förklaras med att de som söker asyl blivit fler. Siffrorna ger också bilden av att viljan att hoppa av asylprocessen har ökat de senaste åren. På Migrationsverket är Torsten Torstensson ansvarig för asylfrågor. Han uppskattar att en tredjedel av alla som försvinner, stannar kvar och gömmer sig i Sverige. I den gruppen ser det ut som att de som kommer från Serbien-Montenegro och Bosnien-Hercegovina är överrepresenterade. – Vi har ju sen tidigare många som kommer från Balkan så här har man ju många vänner och släktingar man kan gömma sig hos. Så är det för familjen Ibrahimovic från den krigshärjade staden Srebrenica i Bosnien. Jag frågar mamma Jevada varför de inte kan återvända dit. Migrationsverket säger ju att läget är lugnt där nu, kriget är över. Jevada svarar att de gamla konflikter är långt ifrån glömda. Bortsett från att deras släkt är död och huset nerbränt hatas muslimer fortfarande av serberna i Srebrenica. Hon vill att jag ska förstå att det är bättre att ha det jobbigt här än ännu värre där. Men det är inte tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige säger Torsten Torstensson på Migrationsverket. På två år har det blivit dubbelt så många som avvisas direkt till sitt hemland. Däribland just många från Balkan: – Som utvecklingen har blivit i Bosnien är det ju få som har några skäl. Så då tar man fler snabbbeslut? – Ja, andelen snabbeslut ökar ju. Det ska ju vara förföljelse på nåt sätt för att få uppehållstillstånd. Det räcker ju inte med fattigdom och svår bostadssituation exempelvis. Anita Dorazio är flyktingombud vid Asylkommittén. Hon kritiserar att det blir fler asylfall som hanteras snabbt, och bläddrar fram ett exempel på avslagsbeslut från Migrationsverket där myndigheten glömt att byta ut namnet från föregående fall: – Det här är alltså schablonbeslut utskrivna på data, och de ser exakt likadana ut. men det ingår ju i det här med att stänga gränserna sen Schengen-inträdet. Man öppnar gränserna för oss medborgare i Europa, och stänger dem för flyktingar.
Alexander Norén
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.