Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Offer och anhöriga ska stoppa rattfyllerister

Publicerat onsdag 20 augusti 2003 kl 16.45
Trots att dösolyckorna på vägarna nu minskar, så ökar rattfylleriet. I samband med trafiksäkerhetsseminariet i Tylösand lovade på onsdagen både Vägverket och trafiksäkerhetsorganisationerna en tuffare taktik mot de som kör berusade.
Bland annat ska rattfyllerister och ungdomar i högre grad konfronteras med offren. Elisabeth Bergendahl förlorade sin 13-årige son för två år sedan. – Erik var på väg till sin bandyträning. Han sprang hemifrån, ut genom dörren och satte sig på cykeln och körde i väg. Bara en liten stund efteråt hörde jag ett ljud som jag aldrig hört förut. Ett märkligt kraschande ljud. Då förstod vi att något hade hänt. Så när polisen kom, och det gick väldigt fort, så hittade de honom inne i en liten skog, nedanför en sluttning. Han var död, berättar Elisabeth Bergendahl. Varje år omkommer runt 150 personer i liknande olyckor där föraren druckit. Och det är berättelser från anhöriga, som Elisabeth Bergendahl, som ska vända trenden. Berättelser som berör och visar konsekvenserna. Ett av vapnen är den amerikanska frivilligorganisationen Madd, som genom anhöriga till rattfylleriets offer lyckats skärpa lagstiftning och attityder där. De har nu officiellt etablerats även i sverige . Även Vägverket har börjat använda en mer aggressiv taktik för att nå ut till ungdomar, där filmer och berättelser mer eller mindre ska skrämma till eftertanke berättar, Ann-katrin Björklund på vägverket – Fakta behövs men pekpinnar kommer man aldrig någon vart med. Man måste beröra. Jag tror att det är enda sättet att kunna påverka attityder på djupet. Att vi blir känslomässigt berörda av saker och ting. Att det är farligt och förbjudet, det vet man ju. men det struntar man i om man inte har det i både själ och hjärta. Men samtidigt träter fortfarande olika delar av samhället om både vad som ska göras och vems ansvar rattfylleriet egentligen är. För Elisbath Bergendahl är det viktigaste att något sker snabbt. – Jag vill inte att någon annan ska drabbas av det här, säger Elisabeth Bergendahl vars son dog 2001 på grund av en rattfyllerist.
Daniel Rundqvist
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.