Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

M varnar för nej till euron med Sovjet-affischer

Publicerat onsdag 20 augusti 2003 kl 17.49
Kampanjen inför folkomröstningen förs nu med allt hårdare metoder. I dag, onsdag, varnar moderaterna för att ett nej till euron leder till vänsterisolationism i tidningsannonser illustrerade med affischer från Sovjet-tiden. Gunilla Carlsson, som leder moderaternas ja-kampanj, tycker inte att annonserna är skrämselpropaganda.
– Vi har haft en bildillustration som ska väcka uppmärksamhet. Sedan har vi talat om den gemensamma valutans fördelar för Sverige, säger Gunilla Carlsson. Men vad tror du att den här affischen väcker för känsla? – För mig är det en känsla av otrygghet, isolationism och många gånger våld och förtryck. Det här är ett bildspråk som vi vill använda för att skapa den här uppmärksamheten och berätta om de alternativ som finns i valet den 14 september. Att sovjetaffischen skulle vara skräckpropaganda vill Gunilla Carlsson ändå inte hålla med om. Varna för nej Med annonsen i dag, onsdag, i tidningen Dagens Industri vill man nå borgerliga väljare som lutar åt ett nej. Man vill varna dem för följderna av ett nej till euron eftersom man menar att ett nej gör den politiska vänstern starkare, förklarar Gunilla Carlsson. Men att ett nej skulle leda till att Sverige skulle hamna i en situation som Östeuropas innan Berlinmuren föll, det vill man absolut inte påstå, säger Gunilla Carlsson. Grova liknelser inget nytt Att använda grova liknelser om EMU är inte något nytt i kampanjen. I Almedalen i somras gjorde centerpartiets Maud Olofsson en jämförelse mellan Hitlertyskland och EMU när hon skulle försvara en brittisk nej-förespråkare. – Hitler gjorde ju tokiga saker och det säger ju hon och jag tycker också det. Låt oss då lära av de tokigheter som han gjorde, sade Maud Olofsson i Almedalen i somras. Maud Olofsson tog dock snart tillbaka sitt uttalande. Jämfört med Napoleon och Hitler Miljöpartiets förra språkrör Lotta Nilsson-Hedström har på sin hemsida varnat för EU:s stormaktspretentioner och jämfört dem med Napoleons, och med Hitlers. Den senare liknelsen tog hon dock bort i går, tisdag. Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att det är skillnad på nej-sidans liknelser med Hitler och moderaternas nya sovjetkampanj. – Jag bara föreställer mig att Sovjet är ett effektivare kampanjmedel än vad Hitler är. Så vitt jag vet är det ingen som någonsin vunnit en kampanj på att prata om Hitler. – Sedan är det också en skillnad på ett politiskt parti som gör en medveten kampanjsatsning och enskilda partiföreträdare som mer eller mindre genomtänkt pratar om Hitler. Jag tycker inte att det är riktigt jämförbart, säger Peter Esaiasson. Hårdare metoder nu Peter Esaiasson anser att metoderna i årets kampanj är hårdare än inför folkomröstningen om EG 1994. En vanlig uppfattning är att skrämselkampanjer gör väljarna avtända och att det sänker valdeltagandet. Men Peter Esaiasson tror att en höjd valtemperatur kan göra att fler går och röstar. Att moderaterna och ja-sidan använder nu sovjet-spöket förvånar inte Peter Esaiasson. – Det är precis vad man kan förvänta sig av en sida som ligger i underläge. Man måste pröva nya grepp och man måste ta till andra sätt att argumentera än vad man har gjort tidigare. Den här typen av känselbaserad skrämselkampanj är väl ungefär vad ja-sidan har kvar att pröva, säger statsvetaren Peter Esaiasson. Finns det några negativa effekter man kan se av sådana här metoder? – Man skäms i efterhand. Det är väl en sak. Det kan vara svårare att få legitimitet för valresultatet om den andra sidan kan hävda att ”ni har skrämt er till den här valsegern”. Det är väl den stora faktorn, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Kristoffer Morén
Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.