Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Jan Björklund:

Dåliga förkunskaper på universiteten

Publicerat måndag 20 april 2009 kl 15.41

Gymnasieelever måste från 2014 få godkänt betyg på fler nivåer i svenska, engelska och matematik för att få behörighet att läsa på högskolan. Detta enligt regeringens kommande gymnasieproposition.

Erik Rendahl som läser Internationell Baccalaureate vid Sigtuna Humanistiska läroverk ser både för och nackdelar.

– Det blir lite svårare att komma in vilket innebär att man får mer välutbildade elever, säger Erik Rendahl.

Enligt förslaget måste gymnasieelever ha godkänt betyg i 200 poäng engelska i stället för som i dag 100 poäng. I svenska höjs kravet från godkänt i 200 poäng till 300 och dessutom måste eleverna i fortsättningen ha godkänt betyg i minst 100 poäng i matematik.

En orsak till förändringen är att många universitet och högskolor tycker att studenterna kan för lite när de kommer från gymnasiet.

– Man vill att det ska vara ett tydligare fokus på en fördjupning i svenska. Man ska kunna skriva en vetenskaplig rapport på ett korrekt sätt och man ska kunna förstå vetenskaplig litteratur hyfsat på engelska, säger Jan Sydhoff, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Samtidigt menar utbildningsminister Jan Björklund att det är nödvändigt att höja kraven på gymnasieelever som vill läsa vidare.

– Vi behöver höja resultat, ambitioner och kunskapskrav mer allmänt i det svenska utbildningsväsendet. Därutöver är det så att många ungdomar som kommer till högskolor och universitet har för dåliga förkunskaper för att klara av studierna, säger utbildningsminister Jan Björklund till Ekot.

Eleverna måste också totalt sett läsa mer för att få högskolebehörighet, 2500 poäng, och 90 procent av dem ska vara med godkänt betyg.

Dessutom ska det krävas ett godkänt projektarbete, som kallas gymnasiearbete, för grundläggande behörighet.

Förslaget innebär att flera av dagens gymnasieprogram inte längre kommer att ge högskolebehörighet om inte innehållet ändras i utbildningarna.

Rossana Dinamarca som representerar Vänsterpartiet i riksdagens utbildningsutskott, är kritisk till regeringens förslag. De högre kraven innebär att en allt smalare grupp får möjlighet att läsa på högskolan, menar hon.

– Högre studier kommer att vara till för de som redan har akademiskt utbildade föräldrar som kan hjälpa dem, säger Rossana Dinamarca.

Mats Eriksson
mats.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".