Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lettland drabbas hårt av finanskrisen

Publicerat måndag 27 april 2009 kl 18.25

I Lettland diskuteras just nu omfattande nedskärningar på uppemot 40 procent inom den offentliga sektorn, för att klara finanskrisen. Effekterna kommer att bli märkbara, säger Didzis Melbiksis som är journalist vid Lettlands Radio i Riga.

– Rent praktiskt blir det färre sjukhus, färre lärare, färre skolor, och lönerna kommer att minskas med, tror jag, minst 20 procent inom den offentliga sektorn. Färre poliser och så vidare, det kommer att påverka väldigt viktiga basala funktioner av staten, säger Didzis Melbiksis.

Lettland var tills bara något år sedan ett land med hög tillväxt och snabbt stigande löner, omkring 20 procent om året inom industrin.

Nu har allt vänt, och i dag handlar det om lönesänkningar, ökad arbetslöshet och en snabbt ökande statskuld. Ekonomin beräknas i år krympa med 12-13 procent.

Allt som finansieras med statliga medel har nu fått hårda besparingskrav av regeringen. Statligt finansierade Lettlands Radio till exempel, där Didzis Melbiksis arbetar, hotas av nedläggning.

– De kan inte betala alla saker som måste betalas. Bankrutt, konkurs eller några andra möjligheter utesluts inte.

Just nu diskuteras ett räddningspaket på 7,5 miljarder euro från Internationella valutafonden, IMF.  Finansminister Einars Repse är i USA för att förmå IMF att öppna kassakistan. Men det är oklart om Lettland klarar de hårda villkoren som IMF ställt upp till exempel måste landets budgetunderskott minska.

– Kommer de att gå med på större budgetunderskott? Kommer vi att få nästa utbetalning från Valutafonden eller inte? Det är inte säkert i dagsläget, så mycket hänger på Valutafonden.

– Så kan man säga om också EU och Sverige. Sverige är också bland de länder som ger oss dessa stora lån. Så det är klart att dessa långivare, det är de, i stort sett de, som dikterar villkoren i dagsläget, säger Didzis Melbiksis.

Hur upplever den vanlige letten den här situationen, att vara beroende av den internationella valutafonden till exempel?

– Jag tror att folk blir mer och mer desperata och frustrerade, speciellt de som har blivit arbetslösa och inte ser någon framtid. De ser inte att de möjligen kan hitta ett nytt jobb inom en överskådlig framtid.

Sören Granath
soren.granath@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".