Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skolor drabbas hårt av lågkonjunkturen

Publicerat tisdag 28 april 2009 kl 15.00

Många skolor runt om i landet skär nu ned som en följd av den ekonomiska krisen och lågkonjunkturen. Det visar en enkät till landets samtliga kommuner som radioprogrammet Skolministeriet från UR har gjort.

63 procent av de 192 kommuner som svarat sparar in på skolbudgeten.

En av alla skolor som kommer att drabbas hårt är Runby Skola i Upplands-Väsby. Rektor Jan Aili tvingas vända på varenda krona för att klara sparkraven.

– I skolan så ska vi flytta in en förskola så att vi får in mer barn på samma yta. Hur vi ska få ihop det förutom lokaleffektivisering, ja det kommer säkert att på sikt drabba profilsatsningar och elevstöd.

192 av landets 290 kommuner har besvarat enkäten som skickades ut 2 april. 63 procent av kommunerna svarar att de justerat ned eller kommer att justera ned skolbudgeten på grund av den rådande lågkonjunkturen.

22 procent har redan varslat skolpersonal och ytterligare 22 procent är på gång med varsel. Rektorer från norr till söder är bekymmrade över de nya sparkraven som kan komma att innebära att skolorna inte klarar sitt uppdrag.

– Jag har inte möjlighet till elevassistenter i min budget som det ser ut i dag. Vi styrs av en skollag, där det står att elever ska ha rätt till stöd och vi kan inte bryta mot lagen. Det är ju inte så att vi kan avsluta icke lönsamma elever, säger Stefan Andersson på Norsjöskolan i Norsjö.

– Det kommer att bli svårare för elever att nå målen. Vi kommer inte att kunna jobba så intensivt med dem i och med att vi har så stora grupper och bara en lärare på det och ingen specialundervisning. Det kommer inte att gå, säger Anita Isaksson på Tjärnaängsskolan i Borlänge.

– Får man stora problem med minskade skatteintäkter så  är det klart att alla delar måste spara och prioriterar man så tittar man på det som är kärnverksamheter och  försöker freda dem så mycket som möjligt, säger Maria Stockhouse, ordförande i Sveriges kommuner och landstings utbildningsberedning.

– Men i och med att skolan är en så pass stor del av en kommuns budget så är det inte uteslutet att det drabbar skolan också.

Men Göran Harnesk, generalsekreterare i Bris varnar för att en upprepning av 90-talets nedskärningar i skolan skulle drabba barnen hårt.

– Gör vi ytterligare nedskärningar så kommer vi att drabbas av en situation när man har någonting med sig hemifrån, när det är ett ämne man inte klarar och behöver lite extra stöd, då har man inte tid att stanna upp och ge det stödet för det har vi tagit bort.

Jonas Knutell
jonas.knutell@ur.se

Pia Fridén
pia.friden@ur.se

Matz Lundin
matz.lundin@ur.se

Hör mer om hela undersökningen i UR:s program Skolministeriet. I kväll kl 21.03 i P1. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".