Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dålig kunskap om minoriteters rättigheter

Publicerat tisdag 28 april 2009 kl 16.49
Nyamko Sabuni

Att den finsktalande befolkningen är så osynlig i Sverige beror på okunskap hos kommunerna, säger integrationsminister Nyamko Sabuni (FP). Mycket ansvar ligger också hos Sverigefinländarna själva, anser hon.

Sabuni litar på att situationen kommer att förbättras med den nya minoritetslagen som riksdagen behandlar just nu.

– Problemet som vi har sett tidigare är att varken kommunerna eller de nationella minoriteterna har känt till sina rättigheter och skyldigheter. Det är något som vi arbetar med och det är också därför som lagen förtydligas.

En förnyad lag om de nationella minoriteterna är tänkt att träda i kraft nästa år. Då stärks bland annat finskans ställning i 18 kommuner i Mälardalen, till exempel i Eskilstuna och Stockholm. Kommunerna kallas för förvaltningskommuner för finska språket och ska bland annat erbjuda barnomsorg på finska för dem som önskar det.

Många Sverigefinländska organisationer är missnöjda med urvalet av förvaltningskommunerna eftersom ett antal kommuner med stor finsktalande befolkning hamnar utanför. Så till exempel Göteborg och Västerås.

– Samtliga kommuner som var positiva till detta i sina remissvar har också fått vara med. Sedan har vi sett att det finns kommuner där majoriteten har skiftat och därför har vi också infört i lagen att den som vill ingå i ett förvaltningsområde bara kan ansöka hos regeringen, säger Nyamko Sabuni.

Sabuni förväntar sig att den finsktalande befolkningen ska mobilisera sig och kräva sina rättigheter ute i kommunerna.

– Jag ser att det kommer att pågå processer runt om i landet där grupper som ingår i de nationella minoriteterna kommer att kräva att deras kommuner, i den mån de anses vara tillräckligt många, ingår i förvaltningsområden.

Att kräva sina rättigheter är inte alltid lätt, menar andra generationens Sverigefinländare Sira Lisse som bor i Motala i Östergötland. Hon vill också se en attitydförändring i kommunerna när det gäller till exempel finskundervisning i skolan.

– Man får inte uppmuntran, ingen säger ”Gud va bra att du lär ditt barn finska” utan det är ofta tvärtom att ”varför ska du lära ditt barn finska?”

Tiina Latila Kälvemark, SR Sisuradio
tiina.laitila@sr.se

Kajsa Vuonokari, SR Sisuradio
kajsa.vuonokari@sr.se

Pirjo Rajalakso, SR Sisuradio
pirjo.rajalakso@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".