Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Norge blir bara rikare

Publicerat tisdag 26 augusti 2003 kl 17.50
Idag kan norrmännen jubla över att förmögenheten i oljefonden växt med hela hundra miljarder kronor under andra kvartalet i år. Det är ett av de bästa resultaten norska riksbanken kunnat visa upp.
Norrmännens stora spargris innehåller nu 775 miljarder norska kronor, motsvarande 860 miljarder svenska kronor. Förmögenheten närmar sig alltså otroliga en biljon kronor! Varje norrman skulle kunna få 200 000 kronor var utbetalt om man delade upp pengarna eller så skulle norrmännen, om de var riktigt generösa, kunna betala hela Sveriges utlandsskuld, och ändå få pengar över. Utländska investeringar har stigit Oljepengarna placeras i obligationer och utländska aktier och det goda resultatet, som norska riksbanken presenterade idag, förklaras med att nya pengar tillförts fonden. Dessutom har utländska investeringar stigit i värde i norska kronor. Ständig diskussion om användningen Det förs en ständig diskussion och politisk kamp om hur mycket av oljepengarna som ska pumpas ut i den norska ekonomin. Rädslan finns för att de kan skapa en häftig press på ekonomin. Idag används drygt 5 procent om året av fondens värde. Tanken är att pengarna ska sparas till framtida pensioner, säger finansministern Per Kristian Foss i den borgerliga regeringen. Men många norrmän har svårt att förstå glappet mellan den offentliga rikedomen och många kommuners dåliga ekonomi. Och så här tycker några norrmän om hur pengarna ska användas: - Vi borde hjälpa narkomaner och rusta upp skolor. Diskussionen är i allra högsta grad aktuell nu när norrmännen snart ska rösta i valen till kommunerna och landstingen. Minskat behov för en offensiv näringspolitik Samtidigt konstaterar forskare i en omfattande maktutredning som lades fram idag att oljeförmögenheten blivit till en sovkudde för den norska staten eftersom den minskat behoven för en offensiv näringspolitik. Staten är en passiv ägare utan mål och strategier för globaliseringen av näringslivet, tycker forskarna och anser att staten har lutat sig för tryggt mot högen av pengar.
Beatrice Janzon, Oslo
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.