Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”EMU-övergångskostnader försumbara”

Publicerat onsdag 27 augusti 2003 kl 17.19
Regeringen beräknar att engångskostnaden för den offentliga sektorn för att införa euron som valuta blir 3,5 miljarder. Men notan blir betydligt högre än så om man även räknar in kostnaderna i den privata sektorn. Ändå tycker EMU-utredaren Lars Calmfors att det inte är någon avgörande fråga inför eurovalet.
- Jag tycker inte att den frågan är särskilt intressant, även om man räknar ganska högt på engångskostnaderna och ganska lågt på möjliga effektivitetsvinster på att gå med i EMU. Så måste man komma till slutsatsen att den här engångskostnaden är liten, just därför att den är en engångskostnad, säger Lars Calmfors. Mellan 3 och 3,5 miljarder Men hur stor är då den engångskostnaden. De 12 myndigheter som påverkas mest av ett valutabyte rapporterar löpande till statskontoret om sina förberedelser och vad de tror att notan slutar på för deras del. Räknar man ihop det handlar det om mellan 3 och 3,5 miljarder. Bankerna och affärerna får stora kostnader I det privata näringslivet är det främst bankerna och affärerna som räknar med stora omställningskostnader i form av nya eller uppdaterade datasystem. Handelns utredningsinstitut har tidigare beräknat kostnaden för detaljhandeln till 3,9 miljoner, en siffra som man sedan korrigerat till cirka 3 miljarder. Av de fyra storbankerna har föreningssparbanken sagt att det kostar dom en miljard och SE-banken pratar om 700 miljoner. Räknar man ihop bankernas, handlarnas och den offentliga sektorns kostnader hamnar man redan då över 10 miljarder. ”Högre tillväxt och lägre räntor ska kompensera” Från Ja-sidan har det hävdats att det är pengar som lätt tjänas in i form av högre tillväxt och lägre räntor. Men dom vinsterna är osäkra och svåra att sätta ett värde på. Lars Calmfors pekar istället på en undersökning i den stora EMU-utredning han ledde. Där vägdes kostnaderna för att införa en ny valuta mot vinsterna av att inte behöva växla pengar. - Den kalkylen visade att även om man räknade väldigt försiktigt så blev den långsiktiga vinsten av inbesparade kostnader mycket större än engångskostnaden just i samband med övergången, säger Lars Calmfors.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.