Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tydligare regler för brottsprovokation

Publicerat torsdag 28 augusti 2003 kl 18.03
Reglerna för vilka arbetsmetoder polisen ska få, och inte få, använda ska bli tydligare. Att tillåta brottsprovokation och avlyssning i större utsträckning än idag är några av förslagen i den statliga utredning som överlämnades till justitiedepartementet idag.
Anders Eriksson, tidigare chef för säkerhetspolisen har lett utredningen. - När man inte har några lagreglar som styr hur arbetsmetoderna får användas så blir gränserna för användning otydliga. Både för de poliser som ska utföra de här metoderna och de som utsätts för metoderna, säger Anders Eriksson. Åtgärder som ska effektivisera utredningarna utredningen föreslås en rad åtgärder som ska effektivisera brottsutredningarna och göra så att polisens arbete i större utsträckning får stöd av lagen. I dag används en rad metoder som inte är direkt förbjudna men som saknar lagligt stöd. Gråzon sker ska ersättas av tydliga regler Bland annat ska poliser i större utsträckning kunna använda en fingerad identitet för att kunna infiltrera organiserad brottslighet. Till exempel kriminella mc-gäng. Och det är just den organiserade brottsligheten man hoppas komma tillrätta med hjälp av de nya arbetsmetoderna. Tanken är också att den gråzon där en del av polisens arbete sker ska ersättas av tydliga regler säger Anders Eriksson. Bland annat är det frågan om brottsprovokation, som utretts. Beslut av åklagare -När det gäller brottsprovokation så har vi enligt det system som gäller i Sverige idag för polisen att använda provokation för att skaffa bevis om redan begångna brott och det får man göra även om det skulle innebära att man provocerar fram ett nytt brott. Vad vi gör är att vi bygger på det. Vi förändrar inte så mycket i innehållet. Men vi tydliggör gränserna för vad som är tillåtet och sen lägger vi till att vi tycker att det här är sen så pass ingripande återgärd att man från högre nivå inom rättsväsendet fatta beslut om det. Därför har vi sagt att det ska vara en åklagare som beslutar om det och inte polisen själv, säger Anders Eriksson.
Sara Hägg sara.hagg@sr.se
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.