Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lågt intresse för studieförbundens EMU-kurser

Publicerat fredag 29 augusti 2003 kl 05.00
Med tre veckor kvar till EMU-folkomröstningen har bara knappt en procent av de röstberättigade besökt studieförbundens studiecirklar eller föreläsningar om EMU.
Amir Mortazavi, Marie-Louise Johanssen och Filip Hörnfelt känner inte att de kan tillräckligt mycket om EMU, men de har ändå inte gått på något av studieförbundens arrangemang. – Hade jag haft mer tid över hade jag nog gjort det. Nej, jag har faktiskt inte kommit på den tanken. Jag har inte hittat någon krus och jag har kanske inte något stort intresse för kurser heller, svarar de. De flesta studieförbunden har alltså rapporterat om ett stort ointresse för arrangemang som studiecirklar och föreläsningar om EMU som de erbjudit sedan i våras. Det är tio studieförbund har fått dela på de nära 12 miljoner kronor som staten satt av för folkbildning inför omröstningen. Arbetarnas bildningsförbund, ABF, är det största, och Ulf Lundgren är ansvarig för ABF:s EMU-verksamhet. Han har varit orolig för det bristande intresset. – Före sommaren var det väldigt lågt, säger han. Men nu när man kommer tillbaka från semestern märker vi hur trycket ökar. Folk känner uppenbarligen ett större behov av att sätta sig in i frågan lite bättre. Men studieförbunden kommer troligen ändå att nå färre människor än vid både EU-omröstningen och kärnkraftsomröstningen. Detta trots att de flesta studieförbunden nu berättar om ett ökat intresse. Och trots att ABF efter semestrarna har dubblat sina prognoser över antalet deltagare i EMU-arrangemangen. Nu tror man på ABF att man ska nå80 000. Men man är ändå långt i från de 120 000 deltagarna inför omröstningen 1994. Fortfarande är det bara sammanlagt knappt två och en halv procent, av drygt sju miljoner röstberättigade, som man tror kommer att lära sig mer om EMU hos studieförbunden. Lars Magnusson som arbetar på Folkbildningsrådet, som förmedlar statens pengar till studieförbunden, säger att orsaken till att färre kommer till folkomröstningsarrangemangen inte är ett generellt vikande intresse för studieförbunden. De lockar lika mycket folk som förr. Och att staten satsade mer än dubbelt så mycket pengar på studieförbunden inför EU-omröstningen -94, det tror Lars Magnusson inte heller är orsaken att man når färre i år. Hans förklaring är en annan. – Regeringsbeslutet om medel till folkbildningen kom väldigt sent, först i januari månad. Det innebar att den planeringstid som studieförbunden behöver för att dra igång studiecirklar och annat fanns inte utan man kom igång med verksamheten väldigt sent, säger han.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.