Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Persson draghjälp i estnisk EU-kampanj

Publicerat söndag 31 augusti 2003 kl 14.36
Estland röstar om att gå med i EU samma söndag som Sverige röstar om euron. Inför omröstningarna gästade Sveriges statsminister Göran Persson häromdagen Estland för att ge draghjälp i kampanjen. För båda länderna spelar grannförhållandena kring Östersjön en roll och Persson menade att ett ja i Estland och ett nej i Sverige får betydelse för Sveriges status som Östersjönation.
– Sveriges ledande roll i det här samarbetet kommer att vara svårare att hävda. Vi har ju varit pådrivare och initiativtagare, de andra går vidare, de kommer att amvända samma valuta och vi står ensamma utanför, säger statsminister Göran Persson. Sveriges ledande roll och status i Östersjösamarbetet förändras om Estland röstar ja till EU samma dag som vi svenskar, kanske, röstar nej till euron. Så sa Göran Persson häromdan då han gästade Tallinn för att vara draghjälp åt statsministerkollegan Juhan Parts och hans trepartiregering som också är ute i kampanjarbete. Kampanjerna i båda länderna har alltså en utrikespolitisk dimension gemensam, konstaterades på presskonferensen. För statsminister Parts och hans trepartiregering är gästspel från allehanda EU-positiva nordiska statsmän naturligtvis välkomna, även om Parts säger sig vara helt säker på att ja-sidan vinner i Estland. Men de ja-sinnade skakades om häromveckan mitt i all sin optimism när landets största parti, centern, i opposition under sin ledare Edgar Savisaar, beslöt att inte stödja medlemskap. Nej-sidan fick faktiskt politisk hetluft under vingarna för första gången, och regeringen fick skrämselhicka och kommenderade fram en utredning som fick tio dar på sig att redogöra för konsekvenserna av ett nej till EU i Estland. Sen dess har utrikespolitiken och förhållandet till grannländerna blivit ett slagträ i debatten. Framför allt handlar det om Ryssland. Jag träffar tjugoåttaåriga Malle, nybliven lärare, hon litar inte ett dugg på EU. De kan sälja ut oss: – EU kan komma att träffa uppgörelser med Ryssland, till exempel om gasleveranser säger hon, och kanske passar Ryssland då på att framföra synpunkter på de ryskspråkigas situation här i Estland. Malle röstar alltså nej om två veckor. Hon tror Estland klarar sig bättre gentemot omvärlden av egna krafter. Regeringens utredning om följderna av ett nej den 14 september har däremot stimulerat inlägg som säger tvärt emot: dagens visumfrihet kring Östersjön kan försvinna, heter det. Förre premiärministern Siim Kallas har varnat för att utanför EU kan pressen från Ryssland öka och Estland bli beroende av Moskva ungefär som Finland var före Sovjetunionens fall. Så korsas debattinläggen även om statsminister Juhan Parts anser saken självklar. Estlands Rysslandspolitik sköts bäst via Bryssel. – Vårt medlemskap i EU kommer att påverka relationerna med Ryssland positivt, säger Juhan Parts.
Bengt Lindroth, Helsingfors bengt.lindroth@sr.se
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.