Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fortsatt minskning av Kinas armé

Publicerat måndag 1 september 2003 kl 12.07
Kina fortsätter att minska sina försvarsstyrkor. När armén moderniseras och ny teknologi införs kan antalet soldater minimeras. Det sa den förre presidenten Jiang Zemin på måndagen. Han fortsätter att kontrollera militären, rapporterar Lars Gunnar Erlandson.
Folkets befrielsearmé, liktydigt med den kineiska krigsmakten, är en stark maktfaktor i Kina. Undan för undan har ändå antalet soldater minskat. Från den armé på fem miljoner man som försvarade Kina för lite mer än tjugo år sedan har styrkan minskat undan för undan för att i dag vara hälften så stor. 200 000 man ska bort Den förre presidenten Jiang Zemin, som fortfarande är landets reelle överbefälhavare, aviserade en bantning på 200 000 soldater i ett tal i Mao Tsetungs hemprovins på måndagen. Redan tidigare har en minskning på 500 000 soldater beslutats. Målet är att inom två år ha en styrka på 1,7 miljoner. Modernisering av styrkorna Samtidigt som en nedskärning av soldatantalet sker ska en modernisering av soldatstyrkorna accelerera. Tillkännagivandet kom samma dag som den officiella marknadsföringen för Olympiska spelen i Peking år 2008 fick sin avspark vid ett hejdundrande jippo på ett av Pekings lyxhotell. Vietnam skär också ner Kina följer Rysslands exempel när det gäller minskade arméstyrkor. Samma sak har skett i Vietnam, medan en annan granne, Nordkorea, fortsätter att mobilisera en miljonarmé och har mer än tre miljoner i en hemvärnsliknande folkmilis. Väpnade kinesiska attacker mot ett grannland är inte så avlägsna. 1979 angrep kinesiska styrkor norra Vietnam och ett krig följde under en månad. Anledningen var att Vietnam just då ökade sitt beroende av Sovjetunionen. Därtill kände sig kineser i Vietnam förföljda. Invaderade Spratlyöarna 1988 invaderade Kina några av de små omdiskuterade Spratlyöarna och sänkte vietnamesiska krigsfartyg. Öarna är obebodda korallrev i Sydkinesiska havet. Det finns fiskrika vatten här och där letas också efter olja. Inte bara Kina utan flera andra länder har gjort anspråk på öarna. Kina har inte avskrivit möjligheterna att hamna i krig med Taiwan, som separerade från Kommunistkina i efter revolutionen 1949. Målet är att Taiwan inlemmas med Kina. Däremot verkar inte Kina se någon direkt risk för att Nordkorea på allvar skulle kunna bli en kärnvapenmakt.
Lars Gunnar Erlandson lars-gunnar.erlandson@sr.se
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.