Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nej-sidan har sparat pengar till valspurten

Publicerat onsdag 3 september 2003 kl 05.00
Nej-sidan vill inte göra om samma misstag som i folkomröstningen om EU 1994. Då fanns det väldigt lite pengar kvar att möta ja-sidan med de sista veckorna. Därför är det många av nej-organisationerna som sett till att spara pengar för att kunna spurta.
I samband med folkomröstningen om EU 1994 var det länge ett övertag för nej-sidan i opinionsmätningarna, men ja-sidan vann ändå omröstningen. Sista veckorna satsade ja-sidan mycket pengar på sin kampanj och det var också då opinionen vände. Nej-sidans pengar tog slut för tidigt Organisationen Nej till EU:s pengar tog helt slut och även för vänsterpartiet var det ett svårt ekonomiskt läge de sista veckorna, berättar vänsterpartiets dåvarande partisekreterare Lars Ohly. – Misstaget var att man lade upp kampanjen på ett sätt så att man gjorde av med för mycket ekonomiska resurser i början av kampanjen, säger han. Sedan räknade man med att slutskedet skulle domineras av tv- och radiodebatter och medieutspel. Men ja-sidan hade ett enormt övertag och har även i den här valkampanjen ett enormt övertag i resurser, men då hade vi ingenting att möta det med på slutet. Nu verkar nej-sidan ha lärt sig av misstaget 1994 och försöker bunkra upp pengar för att kunna stå upp också sista veckan. En tredjedel finns kvar Ekot har pratat med sju av de största organisationerna och partierna som tillsammans haft en budget på ungefär 30 miljoner kronor. De har kvar ungefär tio miljoner kronor att satsa på de sista tio dagarnas intensiva kampanjande. Miljöpartiet satsar till exempel halva sin budget på dessa sista tio dagar med en ökad intensitet i affischer och annonser runt om i landet. Kristdemokraternas nejsägar-organisation Kale satsar hårt på annonser i Göteborgs spårvagnar och Medborgare mot EMU ska satsa hårt på radioreklam. Att det är skillnad på nej-sidan i denna omröstning och EU-omröstningen 1994 märks tydligt, säger Seppo Sinimaa, som är vice ordförande i fackliga EU-kritiker. ”Proffsigare denna gång” – Med det jag kan överblicka ser det ju mycket proffsigare ut på nej-sidan den här gången, säger han. Det är ett annat tilltal till exempel. Jag tror att det är mer kunniga människor som är inblandade i denna kampanj helt enkelt. Hur mycket pengar tror du att det finns kvar av det du kan överblicka? – Dels finns det pengar som är investerade i olika kampanjmaterial och sådant som kommer att spridas under slutfasen, men också annonsering. Det kommer också ske aktiviteter vid Stockholms central och på många andra håll runt om i landet. Men jag tycker också att både volymen och kvaliteten på det material som nej-sidan har producerat ser mycket bättre ut den här gången, säger Seppo Sinimaa.
Edvard Unsgaard edvard.unsgaard@sr.se
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.