Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mänsklig inverkan skapar naturkatastrofer

Publicerat söndag 24 maj 2009 kl 03.00
Naturkatastrofer blir allt vanligare och slår allt hårdare. Foto: Michael Spooneybarger/Scanpix.

Allt fler människor, framför allt i fattiga länder, drabbas av väderbundna naturkatastrofer. Det har många orsaker: klimatförändring, nedhuggning av skog, felaktig planering av boende och jordbruk bland annat.

Statistiken framgår av en ny FN-rapport om katastrofbekämpning där flera FN-organ medverkar. Svenskan Margareta Wahlström är biträdande generalsekreterare för katastrofriskarbetet. Rapporten konstaterar att allt fler har drabbats av översvämningar de senaste 40 åren.

– Det är alldeles klart i vår 40-åriga statistik att översvämningar blir allt vanligare. Det är en ökning på 30 procent under den perioden som är väder- och klimatrelaterad, säger Margareta Wahlström.

Över två miljoner människor har dött i olika katastrofer som jordbävningar, översvämningar och tropiska stormar sedan 1975.  Rapporten konstaterar att det är stor skillnad på hur fattiga länder drabbas jämfört med rika länder, både vad gäller mänskligt liv och ekonomin på grund av naturkatastrofer. 

Man har jämfört Japan och Filippinerna, som båda drabbas av flera cykloner varje år. I det fattigare Filippinerna är det 17 gånger fler människor som dör medan beredskapen är god i Japan.

– I Japan har man till exempel ett oerhört väl genomfört katastrofberedskapssystem: Utbildning med skolorna, med barn, övningar med evakueringar. Man lär ut hur de ska lyssna på varningssignalerna och vad man ska göra då, säger Margareta Wahlström.

Klimatförändringen tros vara en orsak till att tropiska orkaner har blivit mycket mer intensiva på senare år. Olika katastrofer förvärras dock även av mänskligt handlande. Skog huggs ner på sluttningar och bidrar till erosion, jordskred och översvämningar. Oplanerad stadsutveckling saknar infrastruktur. Kustnära mangroveskogar som kan stå emot havsvågor blir nedhuggna.

Framför allt pekar rapporten på svaga regeringar, som mest ser till kortsiktiga intressen och inte planerar långsiktigt för katastrofberedskap.

– Om man verkligen ska ändra på den här attityden och förväntningarna att katastrofer kommer att gå och de finns ingenting man kan göra åt dem, för det behövs det starkt och modigt ledarskap som säger att vi har alternativ, säger Margareta Wahlström.

Om en månad hålls en stor konferens i Genève där man ska diskutera katastrofrapporten och sätta fokus på åtgärder för att få en bättre planering och beredskap när det gäller att möta katastrofer i framtiden

– Det här är den centrala frågan, hur vi ska kunna bygga länder som har en större motståndskraft mot olika chocker, säger Margareta Wahlström, biträdande generalsekreterare för katastrofriskarbetet hos FN i Genève.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".