Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bemötande av påstådda felaktigheter i Ekots sändningar

Publicerat onsdag 27 maj 2009 kl 15.11
I den här filmen kan ni se hur burarna ser ut.

Efter Ekots rapportering om den danska grisnäringen under tisdagen 26 maj påstår Danish Meat Association, den danska kött- och slakteribranschens intresseorganisation, att fakta och insinuationer har blandats och att det ger en missvisande bild av den danska grisnäringen. Men Ekot kan belägga samtliga faktauppgifter. Se ”vårt svar” nedan.

Först en allmän kommentar från Danish Meat Association:

Naturligtvis ska gällande regler om djurskydd alltid följas och ett ständigt utvecklingsarbete bedrivas för att förbättra djurskyddet. I det svenska reportaget framkommer saker hos enskilda uppfödare som inte är acceptabla och som inte stämmer med gällande regler. Dessa brister ska omedelbart rättas till och idag görs kontrollbesök på den uppmärksammade gården i Nordjylland.

"Bristerna är emellertid inte representativa för dansk grisköttsproduktion," säger Erik Bisgaard Madsen, vice direktör för Danish Meat Association. 

Danish Meat Association skriver: Dålig källkontroll. I det första Ekoreportaget anges att 20 anmälningar från 9 slakterier inkommit under första halvåret 2008 till Institutet för veterinär sjukdomsbiologi vid Köpenhamns universitet. Vid närmare undersökning visar det sig att dessa siffror baserar sig på en studentuppsats gjord av två studerande vid danska Lantbrugshögskolan, och är inte några tal som myndigheterna kan bekräfta.

VÅRT SVAR: Siffrorna bygger på inrapporterade fall från nio slakterier på Institutet för veterinär sjukdomsbiologi vid Köpenhamns universitet. Siffrorna har vidimerats av professor Henrik Elvang Jensen och av lektor Pall Leifsson. Vi har också talat med Christina Krarup som är en av författarna till rapporten.

Danish Meat Association skriver: Inkorrekt statistik. Uppemot 90 procent av de danska grisarna uppges lida av magsår, något som är helt fel. Vad som är fakta i detta fallet, baserat på en rapport från Dansk Svineproduktion från 2004, är att omkring 70 procent av suggorna har naturliga magförändringar, som inte påverkar djurvälfärden. Cirka 30 procent har emellertid magsår - vilket ju naturligtvis är en alltför hög siffra. Men den skiljer sig väsentligt från 90 procent. Som ett resultat av studien har branschen avsatt ca 13 miljoner DKK till forskning på magsårsproblematiken.

VÅRT SVAR: Vi har inte uppgett att 90 procent av grisarna har magsår. Vi har sagt att suggorna har skador i magsäcken. Enligt branschens egen informationsportal Infosvin har mellan 70-90 av de undersökta suggorna skador i magsäcken. Att ha skador i magsäcken är rimligtvis ett problem för djurvälfärden. Så här står det i rapporten:

Mavesår kan ses hos grise allerede ved 2-3 ugers alderen, men er ofte mest fremtrædende ved 3-6 måneders alderen. Der ses også mavesår hos søer. Ved slagteundersøgelse er det konstateret, at op mod 70-90 procent af de slagtede grise havde mavesår eller ar efter disse. Dødeligheden er normalt ikke over 3 procent.

Danish Meat Association skriver: Suggor hålls inte i bur. Enligt Ekot hålls var fjärde sugga i Danmark inspärrad i en bur under hela sitt liv. Detta är naturligtvis fullständigt felaktigt. Suggor hålls en kort tid fixerade i samband med att de får kultingar. Syftet är att hindra att suggan skadar kultingarna. Krav på lösgående dräktiga suggor i alla nya stall ska vara infört senast 1 januari 2013. Idag är mer än 75 % av de dräktiga suggorna lösgående.

VÅRT SVAR: Danish Meat Association hävdar att danska suggor inte hålls i bur. Det som kallas fixering är i själva verket en bur. 25 procent av suggorna står i sådana burar året runt utom då de ligger fixerade i en annan bur med sina kultingar. Många av de andra suggorna som i perioder får gå runt i en box står i burar en stor del av tiden.

Danish Meat Association skriver: Språkförbistring. Grisbonden Niels Jörgen Vestergaards citat förvanskas i översättning. På danska säger han om förhållandena i ett av sina stallbyggnader - där grisar hålls i oacceptabla förhållanden - att "det bryder jag mig ikke om", vilket i sammanhanget betyder att han inte gillar det han ser. Reportrarna översätter det felaktigt till att betyda; att bonden inte bryr sig. Ett litet fel, med stora konsekvenser.

VÅRT SVAR: Bonden sade ”jag vet inte om det spelar någon roll (att de står så tätt) bara de har foder och vatten". Sedan säger han ”jag bryr mig ikke om det” eller ”jag bryder mig ikke om det” .

Vad menade han med det? I sammanhanget stod det klart för oss att hans uppfattning var att det inte spelade någon större roll om grisarna stod trångt. För att vara säkra på att vi förstått rätt kontrollerade vi med två ordböcker som angav att ”ikke bryder sig” kan betyda att man ”struntar i” (Nordstedts ordbok, Emu Lexin). Om bonden menat något annat ber vi om ursäkt för det.

Danish Meat Association skriver: Kupering. I reportaget anges att 99 procent av de danska grisarna har kuperade svansar trots att rutinmässig kupering inte är tillåten i EU. Det får enbart förekomma om bonden kan dokumentera att svanskupering är en nödvändig åtgärd, och att annat redan prövats. Kupering är naturligtvis inte önskvärt, men är ibland nödvändigt för att förhindra mer allvarliga konsekvenser av svansbitning, såsom sårbildning och infektioner.

VÅRT SVAR: Siffran kommer från EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, som kontrollerat förhållandena i flera europeiska länder. Alla grisföretagare som vi pratat med säger att de kuperar alla sina grisar. Att 99 procent kuperar grisarna måste vara att betrakta som rutinmässig kupering. På sidan 87 i den här rapporten från Efsa står det att 99,2 % av grisarna har svansarna avklippta i Danmark. Svansarna klipps för att förhindra kannibalistiska tendenser. Dessa tendenser får de bland annat när de vistas i en trång miljö och inte har tillgång till halm. Enligt samma rapport saknar majoriteten av de danska grisarna helt saknar halm eller har begränsad tillgång till halm.

Danish Meat Association skriver: Visst får grisarna halm. Det påstås i Ekots granskning att det är vanligt att grisar inte får halm och strö att böka med, trots att det är lagstiftat. Det är sant att var femte gård har fått en anmärkning vad gäller tillgången på strö och halm, men det betyder inte att det i dessa stall inte alls finns, eller att bönderna struntar i det, utan enbart att det skulle kunna vara bättre på gårdarna.

VÅRT SVAR: Vi påstår att många bönder inte ger halm. Stöd för detta finns i de danska myndigheternas egna rapporter.

Se sidan 35 i

Läs också i rapporten från EU:s livsmedelsmyndighet Efsa ovan. Vi besökte själva fyra gårdar. Två av gårdarna gav i princip ingen halm alls till grisarna enligt bönderna själva. På en gård fick enligt ägaren själv alla grisar halm (vi fick inte själva komma in och titta) På en gård gavs vissa grisar halm och vissa inte.

Malin Olofsson och Daniel Öhman, reportrar på Sveriges Radios Ekoredaktion som gjort undersökningen.

malin.olofsson@sr.se
daniel.ohman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".