Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förtur ska snabba på rättslig prövning

Publicerat torsdag 28 maj 2009 kl 05.00

Ingen ska behöva vänta i åratal på att få sin sak prövad i en svensk domstol. Regeringen föreslår att den som har fått en rättegång fördröjd ska kunna begära förtur.

– Jag tycker att den enskilde måste kunna påverka och på något sätt få domstolen att ta ställning till om det är orimligt. Det är ju också så att genomströmningen, även om den förbättrats på den del håll, är ojämn, säger justitieminister Beatrice Ask. 

Sveriges domstolar avgör över 300 000 mål per år. Det är inte alltid som domstolarna lyckas genomföra dem inom vad som anses vara skälig tid. Vid förra årsskiftet var det över 6 000 mål i tingsrätterna som fortfarande inte hade blivit avdömda på två år. 

Den nya förturen ska kunna gälla vilka fall som helst. Förutom vanliga brottmål kan det till exempel handla om ett bygglov som överklagas, och som sedan inte blir avgjort på flera år. Det kan också vara ett företag som har stämt någon som inte har betalat sin räkning. 

– Det finns ju, inte minst företagare, som känner att deras verksamhet har gått i stå för att det tagit för lång tid. Det kan inte vara rimligt. Då måste det finnas en möjlighet. Människor hör ofta av sig när man har synpunkter på den här verksamheten. Det är bra, för det är viktigt att också tillföra den här möjligheten för den enskilde att agera, säger Beatrice Ask. 

Tanken är att den som är missnöjd med att en rättsprocess drar ut på tiden, ska kunna begära förtur hos domstolschefen. Då kan ärendet få högsta prioritet. 

Regeringen har angett att ett brottmål inte bör ta längre tid än fem månader och att de flesta tvistemål ska vara avgjorda inom sju månader. Men det handlar bara om riktmärken eftersom det kan finnas många rimliga skäl till att ett mål drar ut på tiden, till exempel om rätten behöver få in mer information. 

De gemensamma europeiska reglerna säger helt enkelt att en rättegång ska bli av inom skälig tid, utan att det egentligen specificeras vad det betyder.

Men Sverige har flera gånger fått kritik av Europadomstolen. I ett exempel, ett skattebrottmål, frikändes en person efter att ha väntat i över sju år. 

– Det har varit inaktivitet under ärendets handläggning i någon av instanserna. Det vill säga att sakerna har legat på hög. Det är inte acceptabelt, menar Europadomstolen, säger Beatrice Ask. 

Du vill idag inte säga något om vilken tid du tycker är skälig? 

– Nej, det beror precis på vad det är för typ av ärende, säger justitieminister Beatrice Ask. 

Förslaget lämnas nu över till Riksdagen och de nya reglerna föreslås börja gälla den första januari 2010. 

Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".