Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Uppgifter om tvångsvårdade saknas

Publicerat torsdag 28 maj 2009 kl 05.37
Ingen statistik på tvångsvård. Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix.

Socialstyrelsen har krävt att de psykiatriska klinikerna lämnar in rapporter om hur många som tvångsvårdas och vilken behandling de får. Men inte ens hälften av klinikerna har lämnat in uppgifterna, vilket oroar patient- och anhörigorganisationen Balans.

– Att Socialstyrelsen inte har en överblick ens över hur många som finns i tvångsvård,  får man säga är allvarligt och det är slapphänt av en tillsynsmyndighet. Det visar hur vi värderar de som är psykiskt sjuka, säger Torsten Kindström, medlem i Balans, en patient- och anhörigförening för psykiskt sjuka.  

Att bli tvångsvårdad innebär att en läkare tar över en människas rätt att bestämma över sig själv. Läkarbeslutet, som kan gälla i upp till fyra veckor, tas när läkaren bedömer att personen lider av en allvarlig psykisk störning och inte fungerar i samhället.

Det kan också finnas risk för att personen skadar sig själv eller andra. Sara, som egentligen heter något annat, satt inspärrad på en psykiatrisk avdelning i 22 dagar, ett beslut som efter en överklagan underkändes av länsrätten. Idag säger Sara att vad hon idag bär med sig från sina tre veckor på psykkliniken är framförallt känslan av maktlöshet. 

– Det var hemskt. Ingen trodde på mig. Ingen lyssnade på mig. De bara bestämmer. Allt som jag sa var tjafs bara, säger Sara. 

Idag vet alltså ingen hur många som tvångsvårdas varje år. Anders Prinz, som är chef för Socialstyrelsen uttvecklingsstöd inom psykiatrin, säger att Socialstyrelsen genom de så kallade endagsinventeringar, åtminstone har kunnat få en bild av hur tvångsvården ser ut. Men han håller med om att det inte har varit tillräckligt. 

– Det är inte bra att det här inte har funnits, och man behöver vidta åtgärder så att man ser till att få den här statistiken, säger Anders Prinz på Socialstyrelsen. 

Varför har det sett ut så här? 

– Rapporteringen har helt enkelt inte varit tillräcklig så det har inte gått att dra några generella och nationella slutsatser av materialet. 

Men från årsskiftet har Socialstyrelsen med ett regeringsbeslut i ryggen ändrat sina statistikrutiner. Tidigare har vårdenheterna bara varit tvungna att fylla i en blankett men de nya rapporterna ska vara betydligt mer omfattande, med detaljerade upplysningar om diagnoser och om vilka tvångsåtgärder som används. 

Den första kvartalsrapporten skulle ha varit inlämnad i april men inte ens hälften har ännu kommit in. Anders Printz är inte nöjd. 

– Socialstyrelsen måsta vara tydligare på flera olika punkter, dels måste vi vara tydligare när det gäller inrapporteringsskyldigheten, säger Anders Prinz på Socialstyrelsen. 

Men Emma Björkenstam, som är en av de som sammanställer den nya statistiken på Socialstyrelsen, tror inte att det kommer hjälpa bara med att trycka på. Hon tror istället att det måste komma till en lagstiftning från riksdag och regering som ger Socialstyrelsen rätt att ge sanktioner till dem som inte lämnar in uppgifterna. 

– Ja, uppenbarligen, eftersom de inte skickar in som de ska idag så behövs  ju det, tyvärr. Det räcker inte med att det finns en föreskrift och en förordning, säger Emma Björkenstam på Socialstyrelsen. 

Karolina Lek
karolina.lek@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".