Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Centern vill ha EU-undantag vid nej till EMU

Publicerat onsdag 10 september 2003 kl 05.00
Om svenska folket skulle rösta nej till EMU i folkomröstningen på söndag, tänker centerpartiet begära att Sverige ska få ett undantag i det nya fördrag som EU håller på att förhandla fram.
- Vi tror att det vore bra, särskilt i samband med det nya fördraget, att tydliggöra att just på den här punkten, det tredje steget i EMU-införandet av valutan, som Sverige väljer en annan väg. I övrigt så deltager vi med full kraft i alla delar av EU-samarbetet, säger partisekreteraren Jöran Hägglund. Om det blir ett nej i omröstningen tycker du alltså att Sverige ska begära ett formellt undantag i det här EMU-steget? - Ja. Och precis på den här punkten som jag har beskrivit. Och så vore det intressant att se hur vi parallellt med det få tydliggöra hur vi i Sverige diskuterar det nya fördraget. Vilket vi hittills har sett lite för lite av tycker vi. Miljöpartiet resonerar på liknande sätt. Det är rimligt att juridiken ska spegla verkligheten. Det ena språkröret, Peter Eriksson, har sagt att han tycker att Sverige ska begära undantag vid ett nej i folkomröstningen. Vänsterpartiet, det tredje nejpartiet, ger olika besked. Ulla Hoffman, partiledare, håller frågan om att begära undantag vid ett nej i folkomröstningen öppen: - Jag tycker att det är en fråga som vi måste diskutera. Det måste diskuteras i partistyrelsen och partiet hur vi går vidare. För mig är det viktigaste att vi ska vinna folkomröstningen. Sen så ska vi sätta oss ner och bestämma konsekvenserna av det. Partiets EU-parlamentariker, Jonas Sjöstedt säger till Ekot att han tycker att Sverige ska begära undantag om det blir ett nej i folkomröstningen. Även på ja-sidan finns det skilda uppfattningar i den här, både juridiska och politiska, frågan. Förre moderatledaren Carl Bildt, tycker att Sverige, vid ett nej i folkomröstningen, måste begära ett formellt, juridiskt bindande, undantag från valutaunionen. Något annat vore moraliskt otänkbart och ett övergrepp på folkomröstningsresultatet, sa han häromdagen. Moderaten Gunnar Hökmark, ordförande i Riksdagens konstitutionsutskott, tycker inte att det behövs några undantag, även om folket säger nej. - Det är en berättigad fråga. Av det skälet tycker jag att det finns en anledning att ställa den nu före folkomröstningen. Jag kan ju bara säga vad jag anser. Nämligen att om svenska folket nu säger nej, så tycker jag likväl att det kan ha ett värde att vi är fullvärdiga medlemmar. Med en långsiktig strävan att ta full del i samarbetet. Men nej-sidans partier har haft olika besked i denna fråga. jag tycker det är ett demokratiskt renlighetskrav att de talar om hur de anser att man ska tolka just denna fråga om fördraget. Socialdemokraten och regeringens EU-minister Gunnar Lund, som ju vill att Sverige ska gå med i EMU, har sagt att förhandlingar om undantag vid ett nej, skulle stjäla tid för viktigare frågor när Sverige ska diskutera det nya EU-fördraget. Folkpartiets Carl B Hamilton håller med om det, han vill inte heller ha några svenska, juridiskt bindande undantag från valutaunionen om det blir nej. - Detta är både juridik och politik. Frågan är hur vi politiskt bäst tar till vara Sveriges långsiktiga intressen. Det gör vi, menar jag, genom att i regeringskonferensen fokusera på viktigare frågor. Och också understryka att Sverige vill vara med helt och inte styckevis och delt. Därför har vi för folkpartiets del ingen anledning att aktualisera frågan om juridiska undantag, säger Carl B Hamilton.
Inger Arenander inger.arenander@sr.se
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.