Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lag om datalagring väntas efter EU-valet

Publicerat onsdag 3 juni 2009 kl 06.00
Sex månader bör internetanvändares uppgifter lagras, enligt EU. Foto: Markus Dahlberg/Scanpix.

Frågan om den personliga integriteten är en av de hetaste i EU-valet. Regeringen presenterar däremot sitt kontroversiella förslag om lagring av internetanvändarnas uppgifter först efter valet. Det finns ingen valtaktik i det, försäkrar justitieminister Beatrice Ask.

– Jag tror att frågan kommer att vara lika besvärlig efter valet som före valet och den har varit besvärlig hela tiden. Jag ägnade en stor del av min förra riksdagsperiod åt att diskutera svårigheterna med det här datalagringsdirektivet, säger Beatrice Ask.

Förslaget som bereds just nu på Justitiedepartementet och går till lagrådet nästa vecka innehåller en hel del politiskt sprängstoff.

Efter attentaten i Madrid 2004 beslutade EU, med Sverige som en av de drivande krafterna, att ge polisen befogenheter att spåra terrorister i tele- och internettrafiken.

Ett EU-direktiv från 2006 tvingar operatörerna att lagra uppgifterna om användarna i minst sex månader.

Sverige är sent ute med att göra EU-direktivet till svensk lag. Dröjsmålet beror bland annat på hård kritik mot den statliga utredningen 2007 som föreslog en lagringstid på ett år.

Det blev nya turer och förhandlingar, och först nu har regeringspartierna enats kring direktivets minimikrav: sex månaders lagringstid.

Under tiden har Sverige överskridit den tidtabell som EU har fastlagt och EU-kommissionen har beslutat att stämma Sverige för dröjsmålet.

– Egentligen har vi redan problem med tidtabellen, för vi skulle ha infört någonting. Det finns ingen taktisk hänsyn i detta utan att det är rent arbetsrelaterade skäl till att vi inte är klara än, säger Beatrice Ask.

I debatten har man sagt att datalagringslagen kommer att gynna inte bara polisen i kampen mot terrorister, utan också artister och skivbolag som utifrån en annan lag, Ipredlagen, försöker få ut uppgifter om användare som olagligt laddar ner upphovsrättsskyddat material.

Det är ett missförstånd, enligt Beatrice Ask, som menar att det är två olika system.

– Nej de där ärendena hänger ju inte ihop utan lagring av teledata är ju en sak och det här andra en annan sak. Det var ju rent brottsbekämpningssyfte som det här förslaget väcktes utifrån. Nej den kopplingen skulle jag inte göra, säger justitieminister Beatrice Ask.

Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".