Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tuff utmaning för Lettlands regering

Publicerat fredag 5 juni 2009 kl 15.30
Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis har det tufft i nuläget. Foto: Scanpix.

Det fortsatta fallet för den lettiska ekonomin, med hela tiden nya förutsättningar, innebär att Lettlands regering står inför en svår uppgift. Det blir besvärligt att uppfylla kraven från Internationella valutafonden.

– De har försökt och försöker, men de skjuter mot ett mål som hela tiden flyttar sig. Men man jobbar hårt på det, men det är en oerhört svår situation, säger Anders Paalzow, rektor på Stockholms Handelshögskola i Riga.

För att kunna kvittera ut det lån på cirka 80 miljarder kronor som Internationella valutafonden, EU och Sverige är beredda att stödja Lettland med får inte underskottet i statsbudgeten inte vara för stort, Målsättningen är fem procent av bruttonationalprodukten. Men landets ekonomi försämras hela tiden och därmed också förutsättningarna för att klara målet.

Trots försäkringar från både regering och riksbank att en devalvering av den lettiska valutan inte finns med på agendan, tror många att det blir nödvändigt. Men det löser inte problemen, säger Anders Paalzow.

– En devalvering i sig löser ju inga problem. En devalvering kan bli bra, en devalvering kan bli dålig. Har man ett svagt politiskt system som inte kan ta de tuffa åtgärderna, då hamnar man i en situation som liknar den som Sverige hade under 70- och 80-talen. Man devalverar, det känns lite bättre kortsiktigt, sedan har man samma problem igen.

Många menar att en devalvering kommer att drabba de svenska bankerna som dominerar i Lettland mycket hårt. Men dem får det svårt oavsett om det blir devalvering eller ej.

– En devalvering kommer att drabba de svenska bankerna. En avsaknad av devalvering drabbar också de svenska bankerna, för det blir lägre inkomster, det blir lägre möjligheter att betala tillbaka lånen. Räkningen eller notan i slutänden blir i princip densamma som jag ser det, säger Anders Paalzow.

Christer Fridén, Riga
christer.friden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".