Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Trögt med jämställdheten inom idrotten

Publicerat tisdag 16 juni 2009 kl 05.30
Tillhör undantagen.

Det är mest medelålders män med helsvensk bakgrund som styr idrotts-Sverige i dag. Trots att jämställdhetsarbetet inom Riksidrottsförbundet pågått i 20 år har man ännu inte nått målet när det gäller könsfördelningen i styrelserna.

Det är också ytterst få unga och personer med utländsk bakgrund på höga poster inom idrotten.

En av dem med utländsk bakgrund är Taekwondoförbundets ordförande Emir Dizdarevic, som menar att alla måste få veta att de är välkomna i styrelserna.

– Vi måste ut med budskapet och det måste vara skrivet på ett enkelt sätt. Det ska pumpas ut så att folk förstår att de får vara med. Då kommer också folk att ta den chansen, säger han.

Runt två miljoner svenskar, kvinnor och män i alla åldrar och med olika etniska bakgrunder, är aktiva i idrottsrörelsen i dag. Men det speglas inte bland dem som företräder idrottarna högt upp i specialidrottsförbundens styrelser.

Av de 68 ordförandena är bara sex kvinnor, och bland ledamöterna är en tredjedel kvinnor, trots att målet varit 40 procent ända sedan 1989.

Men det ser ännu sämre ut när det gäller de unga och de med utländsk bakgrund. Bara runt sju procent i styrelserna är under 30 år. Få har utländsk bakgrund även om det inte finns några exakta siffror på hur många.

Just bristen på integration är en mycket större fråga än könsskillnaderna, enligt idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth, (M).

Hon säger att regeringen kan komma att sätta större press på idrotten att jobba hårdare med frågan när stödet till idrotten nu ska utredas.

– Vi lever i ett land i dag när närmare en miljon svenskar har rötter från andra länder och det måste också avspegla sig. Där är vi inte nu. Vi börjar med samtal. Hur arbetar man, vad har man konkret i sina mångfaldsplaner, säger hon

Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber säger att det har gjorts för lite i frågan, men att det inte är aktuellt att sätta upp några mål vare sig för andelen unga eller personer med utländsk bakgrund i styrelserna.

I stället måste förbunden bli bättre på att utbilda medlemmarna och till exempel måste valberedningen ta större ansvar när de nominerar kandidater, säger hon.

– När vi frågar människor om de vill åta sig ett uppdrag har vi en tendens, och det är ganska mänskligt, att fråga de som vi känner till och de som tillhör kretsen nära oss. Här behöver vi lyfta blicken och också ställa frågan till personer som inte alla gånger finns i våra vanliga nätverk, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

Cecilia Khavar
cecilia.khavar@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".