Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Spädbarn får i sig mindre miljögifter

Publicerat söndag 7 juni 2009 kl 12.40
Halten PCB har minskat med fyra -nio procent varje år. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Halterna av PCB och flera andra miljögifter, som spädbarn får i sig med bröstmjölken när de ammas, har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Det visar en studie gjord av forskare vid Livsmedelsverket och Karolinska Institutet.

Det här är resultat av de åtgärder som vidtagits sedan början av 1970-talet, säger Anders Glynn, toxikolog på Livsmedelsverket.

– Livsmedelsverket vill följa upp om åtgärder för att minska utsläppen i miljön har gett resultat för konsumenterna. Då är modersmjölk ett bra sätt att mäta därför att det ger ett mått på hur mycket kvinnan har fått i sig från mat under en ganska lång tid innan hon börjar amma. Det ger också ett mått på hur mycket fostret och det ammade barnet får i sig av de här ämnena.

Varför mäter man i modersmjölken?

– Modersmjölk är ganska fettrik och de här ämnena är fettlösliga. Därför är det ganska lätt att mäta dem i modersmjölk, säger Anders Glynn.

Studien som publiceras i tidskriften Enviromental Research har kommit fram till att halten av PCB i modersmjölk minskat med fyra-nio procent per år, och dioxiner som PCDD och PCDF har minskat med fem-åtta procent per år sedan mitten av 1990-talet.

Halterna i modersmjölken har sjunkit tack vare omfattande restriktioner mot PCB, som är en gammal industrikemikalie. När det gällde dioxiner så satte man in åtgärder som att rena utsläpp från sopförbränningsanläggningar och gå ifrån blekning av papper med klorgas inom pappersmasseindustrin.

Barn som exponerats tidigt i livet för PCB kan få försenad utveckling av centrala nervsystemet, deras intellekt utvecklas långsammare och det kan också påverka immunförsvaret vid hög exponering.

Ett annat ämne som man mätt i bröstmjölken är bromerade flamskyddsmedel, där visade det sig att lågbromerade minskade medan halterna av högbromerade flamskyddsmedel fortfarande ökar med fem procent per år. Det här ämnet påverkar främst sköldkörtelns förmåga att producera hormoner och har en effekt på hjärnans utveckling hos barn. Men Anders Glynn, toxikolog på Livsmedelsverket säger att man fortfarande inte vet vad denna ökning beror på.

– Det kan beror på att det sker en användning av ännu mer högbromerade ämnen som bryts ner till den här typen av ämnen. Men det är fortfarande svårt att säga vad det beror på.

Zana Schiroyi
zana.schiroyi@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".