Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Piratpartiet hindrade Sverigedemokraterna"

Publicerat måndag 8 juni 2009 kl 11.43

EU-skeptiska partier har gått tillbaka och de unga väljarna föredrar Piratpartiet och Miljöpartiet. Ekots Inger Arenander analyserar valresultatet.

Piratpartiet, vars väljarkår totalt domineras av yngre män, med fildelning på internet som sin i särklass viktigaste fråga, tar nu ett mandat i EU-parlamentet och kommer att få ett andra om det så kallade Lissabonfördraget går igenom senare.

Piratpartiets framgång syntes tidigt i opinionsmätningarna före valet och mobiliserade troligen också andra partiers väljare att gå och rösta, förutom att piraterna påverkade hela den politiska debatten och positioneringen i frågor om integritet på nätet och upphovsrätten.

Piratpartiet kan ha haft ytterligare en avgörande betydelse, eftersom det lockade en betydande andel av Sverigedemokraternas sympatisörer och möjligen kan ha hindrat Sverigedemokraterna från att ta den plats i parlamentet som de hade inom räckhåll.

Medan valet är en stor framgång för det EU-entusiastiska Folkpartiet, med röstvinnare Marit Paulsen i täten, har det gått desto sämre för EU-kritiska Junilistan, som åker ur parlamentet, och för EU-negativa Vänsterpartiet, som halveras.

Även om vänsterpartiledaren Lars Ohly vill fortsätta ha kvar partiets krav om att Sverige ska lämna EU, kan man förmodligen vänta en intern debatt om europapolitiken.

Det är Ohlys tredje förlustval som partiledare och han har kritiserat sig själv och partiet för en dålig valrörelse och för att ha misslyckats med att få de EU-kritiska vänsterpartisterna att gå och rösta.

SVT:s vallokalundersökning ger honom delvis rätt - mobiliseringen i Vänsterpartiet har varit låg, och partiet har ytterligare ett problem, enligt Valun, i att de ligger så dåligt till bland de unga väljarna.

Trots en ovanligt intensiv valkampanj de senaste veckorna har inte de båda största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, lyckats med mer än att behålla sina andelar från förra EU-parlamentsvalet för fem år sedan.

För Moderaterna är det en stor besvikelse och förklaras av partisekreteraren med att partiet inte varit tillräckligt tydligt.

Av vallokalundersökningen kan man se att för de moderata var ekonomin den viktigaste frågan, men partiets valkampanj på temat ordning och reda i statsfinanserna i hela Europa har inte lockat brett. Moderaterna har förlorat sympatisörer framför allt till Folkpartiet, som får ett mandat till i EU-parlamentet.

Det är en vanlig gissning att Folkpartiets förstakandidat Marit Paulsen dragit upp valresultatet för ett folkparti som kampanjat mest intensivt på en fråga som inte har med EU-parlamentsvalet att göra - nämligen att Sverige borde byta valuta till euron.

Socialdemokraterna lyckades inte lyfta valresultatet sen förra valet, men partiledaren Mona Sahlin är lättad över att det inte gick ännu värre, sedan hela våren kantats av negativ kritik av partiet. Socialdemokraterna lyckades också bli större än Moderaterna, vilket kan ha en viss psykologisk betydelse om inte annat.

Om Lissabonfördraget går igenom, och Sverige därmed tilldelas ytterligare två mandat i EU-parlamentet, ser det ut som att Socialdemokraterna kommer att få det tjugonde och sista mandatet.

Sverigedemokraterna gör ett bra EU-val, liksom Feministiskt Initiativ även om inte något av partierna kommer in i parlamentet. Närmare tio procent av väljarna har röstat på partier som hamnar under fyraprocentsspärren - det är en ovanligt hög andel.

Även valdeltagandet är ovanligt högt - det högsta någonsin i ett svenskt EU-parlamentsval, trots att inte ens hälften av väljarna finner det mödan värt att gå och rösta. En förklaring till det kan vara en intensiv valkampanj både bland politiker och i mediernas rapportering.

Inger Arenander
inger.arenander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".