Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenska biståndet minskas kraftigt

Publicerat fredag 12 juni 2009 kl 05.00
BNI avgör biståndsstorlek. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.

Det svenska biståndet till utvecklingsländerna kommer att sänkas kraftigt nästa år på grund av nedgången i den svenska ekonomin.

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) säger att 23 procent av biståndet kan dras in. Hon förbereder nu beslut om var besparingarna ska göras. Biståndet ska fortsatt vara en procent av BNI, bruttonationalinkomsten, men den har minskat kraftigt vilket gör att flera miljarder ska sparas.

– Siffran är inte slutgiltigt fixerad, men det handlar alltså om miljarder som vi nu ska spara, och vi ska göra rätt prioriteringar inom ramen för biståndet, säger Gunilla Carlsson.

Minst fyra och en halv miljarder kronor av det svenska biståndet ska sparas nästa år enligt regeringen. Men i diskussionen har besparingar på ända upp till sju miljarder lägre bistånd nämnts. Det innebär att Sverige nästa år kommer att minska biståndet med mellan 15 och 23 procent. I år betalas cirka 30 miljarder i bistånd.

Biståndsorganet Sida har fått order av Gunilla Carlsson om att ta fram ett stort sparpaket och det innebär att många former av hjälp kan dras in. Till exempel bilateralt bistånd där Sverige har avtal om hjälp till enskilda länder. Även biståndsorganisationernas verksamhet berörs.

Men enligt Gunilla Carlsson finns det flera undantag där hon inte vill spara, till exempel bistånd till före detta öststater som Moldavien. Hon vill även ha beredskap för snabb hjälp till katastrofer i världen.

– Det kommer vara mer av humanitära kriser i världen under kommande år. Det finns en stor risk för detta. Och då vill jag att Sverige som en god humanitär givare ska ha fortsatt god beredskap på detta område. Sedan handlar det också om våra tematiska prioriteringar, där vi ser att klimatsatsningen är viktig. Den kostar också mycket pengar och ska naturligtvis fredas, säger biståndsministern.

Regeringen använder en del av biståndet till skuldavskrivningar och till kostnader för flyktingmottagning i Sverige, vilket är omdiskuterat eftersom det inte bidrar till fattigdomsbekämpning. Ett sätt att öka biståndet nästa år vore att lägga dessa kostnader utanför biståndsbudgeten, men det vill inte biståndsminister Gunilla Carlsson.

– Nej det är ju verktyg också. Flyktingmottagandet är en del i ett utvecklingsansvar. Därför tycker jag att det är rimligt att det, som har gjorts tidigare under ett antal år, avräknas biståndsbudgeten, säger hon.

Erik Ridderstolpe
erik.ridderstolpe@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".