Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ensamma flyktingbarn får vänta längre

Publicerat tisdag 23 juni 2009 kl 06.00
40 flyktingbarn uppskattas anlända varje vecka, enligt Migrationsverket. Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.

Hittills i år har över 820 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, visar färska siffror från Migrationsverket. Men sedan kommunerna fått huvudansvaret har väntetiden för barnen blivit längre. Barnen kan placeras hos familjer snabbare om frivilligorganisationer, kommuner och Migrationsverket samarbetar bättre, menar föreningen Skyddsvärnet.

– Vi har en bas på 80 familjehem. Om vi skulle få en hög efterfrågan så skulle vi klara av det. Det skulle underlätta för dem och naturligtvis för de ungdomar som är med i målgruppen, säger Isabella Canow, projektledare på föreningen Skyddsvärnet.

Men en ändring i socialtjänstlagen som trädde i kraft 2006 hindrar Migrationsverket att direkt anlita föreningar och företag för placering av ensamkommande. Verket måste sluta avtal med kommunerna, som får ansvaret för barnen.

Det här har varit viktigt för barnens säkerhet och trygghet, men samtidigt har detta också gjort att allt fler barn tvingas vänta allt längre tider, säger Ronny Magnusson, expert på Migrationsverket.

– De barnen vet att de sitter och väntar på att någon annan kommun i Sverige ska säga "ja, vi vill ta hand om dig". Deras resa till Sverige är inte slut. De är i Sverige, men de sitter i vad man i ankomstkommunerna kallar för "transitboende" och väntar, säger Ronny Magnusson.

Av de 828 ensamkommande barnen som hittills i år sökt asyl kommer 329 från Afghanistan, 278 från Somalia och 56 från Irak. Sammanlagt väntas 1 600 ensamkommande barn söka asyl i år. Det är 100 fler än förra året och 200 fler än tidigare prognoser för 2009.

Men det är inte svårt att hitta familjer som mot ersättning tar emot ensamkommande barn. 

– Det är klart att jag vill ha ersättning för att jag tar emot ett barn. Det är lite grand det också. Men för mig är det viktigaste att jag känner att jag gör en insats, säger Anki Murray som bor i ett stort hus som nu står "tomt" efter att hennes egna barn flyttat.

Föreningar som Skyddsvärnet har blivit snabba på att utreda nya familjer och har höga krav på dem som tar emot barn. Anki Murray har blivit informerad om att hon måste ställa upp på grundliga lämplighetstester. 

--  Det var höga krav men jag tycker att det kändes ganska seriöst. Man har alltför mycket och alltför ofta läst i tidningar och sett på tv-intervjuer om barn som farit väldigt illa, säger Anki Murray. 

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson, har tidigare slagit larm om akut brist på platser och uppmanat kommuner att bereda plats för fler ensamkommande barnen.

Ronny Magnusson, expert på Migrationsverket, välkomnar nya samarbetsvägar med frivilligorganisationer och företag, för att sätta fart på kommunerna så att de väntande ensamkommande barnen snabbare kommer ut till en familj eller ett hem.

– Så fort de får en öppning eller en infallsvinkel eller en kontakt i kommunen, är de välkommen tillbaka till oss och säga "ja, nu har jag pratat med Pelle i den här kommunen och här är hans telefonnummer". Då ringer vi från vårt håll och förklarar vad som gäller. Vi kan uppvakta kommunen från två håll, säger Ronny Magnusson på Migrationsverket. 

Zana Schiroyi
zana@schiroyi@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".