Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Korruptionsbekämpning bakom lettisk regeringskris

Publicerat tisdag 23 september 2003 kl 05.00
I Lettland är nu regeringskrisen total. Tre av partierna i statsminister Einars Repses fyrpartiregering har uttalat sitt misstroende. Bråket handlar till stor del om den nyinstiftade myndigheten mot korruption. I ett år har man försökt enas om vem som ska bli chef för myndigheten och när premiärministern förra veckan försökte med ett nytt namn, mot parlamentets vilja, var det bäddat för regeringskris.
Det lilla rummet ligger längst bort i ett hörn på avdelningen där den nya lettiska antikorruptionsbyrån tar emot klagomål från missnöjda och upprörda medborgare. Dukat för den som vill berätta I rummet finns två stolar och ett bord, med två kaffekoppar, repåsar mineralvatten och en skål med karameller. Det är dukat för den som i största hemlighet vill komma hit och berätta vad han vet om mygel och korruption i staten och förvaltningen. Även om karamellskålen kanske inte lockar fram så många avslöjanden så är det här en myndighet som behövs i Lettland. Just nu försöker anti-korruptionsbyrån reda ut hur unionspartiet de gröna och bönderna har fuskat med sin finansiering. Partiet är ett av de tre som hoppade av regeringen på måndagen, man vill ha premiärministern Repses huvud på ett fat och avskyr utredningen man är utsatt för. Svårt hitta hederlig chef Försöken att skaffa fram en hederlig och kompetent chef till anti-korruptionsbyrån har pågått i ett år utan resultat. I förra veckan försökte premiärminister Repses med ett nytt namn, mot parlamentets vilja och det blev droppen. Regeringskrisen i Lettland var ett faktum. – Att vi aldrig tycks få en chef kan bero på att korruptionen här i landet är en så besvärlig fråga och direkt kopplad till beslut på hög politisk nivå. Det finns inte tillräckligt med modiga människor som vill ha det här jobbet, säger Diana Kurpniece, chef för byråns internationella avdelning. Huset ägs av svenska staten Det är något av en ironi att anti-korruptionsbyrån hyr lokaler i en byggnad som på grund av bristande kontroll kommit att bli ett av Sveriges dyraste biståndsprojekt i Baltikum. Huset tillhör den svenska staten, genom ett bulvanavtal som staten har tvingats in i. Det renoverades och invigdes sedan av kronprinsessan Victoria och Lettlands president för att bli högkvarter för Rigas juridiska högskola, en högskola som Sverige finansierar med biståndspengar. Men renoveringen höll inte måttet och måste till stor del göras om, allt till oerhörda kostnader för svenska skattebetalare. Det har också visat sig att högskolans studieplatser kommit att bli fyra gånger så dyra som motsvarande studieplatser i Sverige.
Jan Mosander jan.mosander@sr.se
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.