Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Första floran för Östersjöalger

Publicerat tisdag 23 september 2003 kl 16.55
Den som badar, fiskar och vandrar längs Östersjöns stränder och undrar vad det är för grönt under vattenytan, kan nu för första gången få hjälp av en modern flora över alger. Art Databanken vid Lantbruksuniversitetet står bakom projektet, som har stötts av Världsnaturfonden.
I den här fotofloran avbildas ett hundratal makroalger i Östersjön i sin naturliga miljö. Det handlar inte om den typ av alger, som kan ge upphov till algblomning. – Så fort man kommer till en kust eller sjö måste man samla alger och lägga dem i burkar och plastpåsar som förvaras i kylskåpet tills de ruttnar, säger Karin Österlund, som arbetar med dokumentationen. Boken innehåller skimrande bilder av gröna, bruna och röda alger med namn som rödplysch, krulltrassel och smalskägg. Man har vinnlagt sig inte bara om de vetenskapliga namnen utan även svenska namn. Rosendun nydöpt alg Anna Tolstoy är algexpert vid ArtDatabanken och författare till boken. Hon har varit med om att döpa några arter. – Rosendun är en lite rödaktig alg som ser ut som en liten fluffig boll och tittar man på den i mikroskop är den väldigt fin, säger Anna Tolstoy på ArtDatabanken. Under arbetet kan man se att vissa arter på sina ställen är på väg att tränga ut andra. – Inne i grunda vikar där det finns mycket näringsämnen kan man se att det finns gott om fintrådiga alger, både bruna och gröna, och de växer på blåstången och då får den inte tillräckligt med ljus och kan inte leva kvar i området, säger Anna Tolstoy. Dokumentationsarbetet har tagit sammanlagt tio år med dykningar i algbälten från Skanör till Haparanda. Egna fotografier Forskningsingenjören Katrin Österlund har tillsammans med ett par medhjälpare dykt och fotograferat under vattenytan. – Man har stor och tung utrustning och torrdräkt, torrhandskar och en tung kamera och man behöver vara välplanerad för att klara det, säger forskningsingenjören Katrin Österlund. För säkerhets skull lägger man också algerna i mikroskop för att vara säker i artbestämningen. – I stort sett alla algarter har mikroskoperats förutom den välkända blåstången eftersom algerna har ett komplicerat förökningssystem, säger Katrin Österlund. Öka intresset för Östersjön Torleif Ingelög, föreståndare för Art Data-banken vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala, hoppas att algfloran ska sätta fart på intresset för Östersjökustens arter. – Den ger en möjlighet för människor att känna igen alger och den öppnar en dörr till havets okända värld, säger Torleif Ingelög. Det är angeläget att vi får veta vad som händer i havet med tanke på miljösituationen och den exploatering som hela tiden pågår och accentueras med vindkraftverk.
Ingrid Gustavsson ingrid.gustavsson@sr.se
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.