Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Östersjön

"Vi får leva med miljöproblemen"

Publicerat måndag 13 juli 2009 kl 17.22
En ensam segelbåt i soppan av cyanobakterier.

Arbetet med att förbättra miljön i Östersjön kommer att kosta minst 2,5 miljarder per år för Sverige under 20 år. Det visar en rapport från Naturvårdsverket och Jordbruksverket.

I Helsingforskommitténs aktionsplan för Östersjön har alla länder runt havet fått en kvot för minskade utsläpp.

Det handlar till stor del om förändringar inom jordbruket, som står för ungefär hälften av alla utsläpp, säger Jordbruksverkets generaldirektör Mats Persson.

– Två bra exempel på åtgärder är fånggrödor, det vill säga man odlar grödor som tar upp kväve under tiden de ordinarie grödorna inte odlas. Ett annat bra område är att man har kantzoner mot vattendrag så att det inte rinner ut i vattendrag.

För två år sedan kom Östersjöländerna överens om en aktionsplan för att minska utsläppen av fosfor och kväve i Östersjön. Varje land tilldelades en kvot, för Sveriges del handlar det om att minska kväveutsläppen med 21 000 ton per år och fosforutsläppen med 290 ton per år fram till 2021.

Varje land skulle också upprätta en åtgärdsplan för att nå målen. Förslagen på åtgärder för att minska föroreningarna från jordbruket kommer till stor del att finansieras gemensamt av Sverige och EU. Men enskilda bönder kommer också att få ökade kostnader.

Förutom åtgärder inom jordbruket behöver enligt rapporten även avloppsreningsverken förbättras och skogsindustrin minska sina utsläpp.

Åtgärderna kommer alltså att kosta minst 2,5 miljarder årligen under 20 år, och räcker ändå inte för att uppnå de svenska kvoterna i aktionsplanen.

Det kritiserar Lennart Glad på Världsnaturfonden.

– Det sänder signalerna att om Sverige som har varit drivande inte klarar målen, varför ska Ryssland, Polen, Lettland etcetera göra det? Varför ska vi om inte Sverige? Det är exakt den signalen det sänder?

Vilka blir konsekvenserna?

– Det blir på sikt att vi får fortsätta att leva med stora miljöproblem i Östersjön, inte minst övergödning och algblomning.

Men Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket, är ändå nöjd.

– Vi har lyckats gemensamt mellan olika myndigheter ta fram en gemensam plan och jag tror att det6 kommer att vara en positiv signal, att andra kan också jobba för att ta fram planer.

Men planerna har ju inte räckt ända fram?

– Nej, men det är en bra början, att ha en plan att utgå från att förfina och jobba vidare med.

Petter Allvin
petter.allvin@sr.se

Mikael Andersson
mikael.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".