Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
40 år sedan månlandningen

"Ett stort steg för mänskligheten"

Publicerat måndag 20 juli 2009 kl 00.01
1 av 4
Ett stort steg för mänskligheten. Arkivbild: Scanpix.
Hunden Lajka.
2 av 4
Hunden Lajka.
3 av 4
Datoranimerad bild som visar marslandaren Phoenix på den röda planeten. Den 10 november 2008 avslutades Phoenix uppdrag på Mars.
4 av 4
Datoranimerad bild som visar marslandaren Phoenix på den röda planeten. Den 10 november 2008 avslutades Phoenix uppdrag på Mars.

För 40 år sedan, klockan 21.17 den 20 juli 1969, satte människan för första gången sin fot på månen. Det blev slutet på rymdkapplöpningens era mellan USA och Sovjetunionen. Det blev samtidigt 1900-talets största tekniska bedrift och ett bevis på människans drivkraft och nyfikenhet att utforska universum.

Men det var inte förrän efter en intensiv forskningsstrid kring människans möjligheter att färdas och vistas i rymden som USA placerade astronauter på månen. Och det var en strid mellan USA och Sovjetunionen som präglades lika mycket av hemlighetsmakeri som politisk ideologi.

Sovjetunionen låg dock länge i spetsen för tekniken och kunnandet när det gäller rymdteknologi. Först ut i rymden, 1957, var exempelvis satelliten Sputnik. Samma år  följde den ryska hunden Lajka med i en farkost, som en del i Sovjetunionens Sputnikprogram. Lajka överlevde dock inte färden tillbaka ned till jorden.

Men 1961 visade Sovjetunionen hur långt den hade kommit.  Den 12 april det året skickades kosmonauten Juri Gagarin ut i rymden i en Vostok-farkost och placerades i omloppsbana runt jorden. Han återvände dessutom till jorden, vilket var en enorm teknisk bedrift på den tiden. Sovjetunionens framsteg chockade USA, som ansåg sig vara teknologiskt överlägset. Och båda nationerna befann sig i det Kalla kriget, där teknologiska bedrifter satte agendan, såväl inom vapenteknologi som inom rymdforskning.

Men om uppdraget att skicka ut en människa i rymden ansågs vara stort, så var bedriften att skicka människor till en annan himlakropp större. Och det är svårt att hitta ett större ögonblick i historien än när Nasa för första gången lyckades skicka en bemannad farkost till månen. För Sovjetunionens framsteg skapade samtidigt en vetenskaplig kraftansamling i USA.

Och 1969, den 20 juli, kom det amerikanska svaret. Astronauten Neil Armstrong landade med Eagle i Stillhetens hav, Mare Tranquillitatis, på månen. En spänd tystnad och väntan rådde i rymdcentret i Houston i USA. Sedan föll de kända orden från Armstrong: – Houston, Tranquility Base here. The Eagle has landed. Örnen hade landat. Människan hade för första gången tagit sig till månen.

 De följande orden blev dock än mer kända. När Neil Armstrong satte ned sin fot på månens yta markerade han mänsklighetens teknologiska evolution: – That's one small step for a man, one giant leap for mankind.

Men Armstrongs ord markerade också slutet på en era. Månlandningen blev Apolloprogrammets höjdpunkt, den gav en för USA viktig seger i det ideologiska krig som pågick med Sovjetunionen – och den blev även slutet för det tidigare så enorma intresset för månfärder.

Intresset har i dag riktats mot en ännu större teknologisk bedrift. Blicken har vänts mot Mars, den röda planeten. Nyligen har Nasas uppdrag till Mars försenats. Man har skickat dit obemannade farkoster som studerat ytan och skickat prov från marken till jorden. 2011 står nästa obemannade avfärd till Mars.

Men det verkar vara en fråga om tid innan mänskligheten söker sig ännu längre ut i universum. För siktet är redan inställt - åtminstone om man får tro optimismen på Nasas hemsida: "Så småningom är det sannolikt bara en tidsfråga innan människan reser till Mars och tillbaka till jorden".

Jani Pirttisalo
jani.pirttisalo@sr.se

Fakta om månen

Gravitationen är ungefär 1/6 av jordens. Släpper man en sten på månen faller den mycket långsammare.
Temperaturen på månen kan variera mellan -173 och +127 grader.
Man tror att månen kom till då jorden kolliderade med en större himlakropp 4.6 miljarder år sedan. En del av stoftet hamnade i omlopp runt jorden. Detta stoft blev senare månen.

Källa: Nasa

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".