Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vigselrätten viktig i kyrkoval

Publicerat onsdag 22 juli 2009 kl 12.20
Det finns flera kontroversiella frågor på dagordningen i kyrkovalet. Arkivbild: Scanpix.

I dag är det två månader kvar till "det tysta valet". Och hittills har kyrkovalrörelsen inte gjort mycket väsen av sig, trots att det finns över fem miljoner röstberättigade och flera kontroversiella ämnen på dagordningen.

Den fråga som många kyrkopolitiker pekar ut som extra viktig är antagligen redan avgjord när de tillträder.

– Det är självklart frågan om vigselrätten och frågan om samkönade äktenskap kommer att vara en viktig valfråga, säger socialdemokraten Olle Burell.

I valet den 20 september, till kyrkofullmäktige, samfälligheter, stiftsfullmäktige och kyrkomötet, kandiderar inte partier utan nomineringsgrupper.

De är 14 till antalet och har redan minst ett mandat i kyrkomötet. De tre största grupperna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Centern, är politiska partier. Andra är självständiga grupper, avknoppade ur Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.

Det finns också flera fristående grupper, Öppen kyrka, Frimodig kyrka och Partipolitiskt obundna i svenska kyrkan, förkortat POSK. För dessa grupper är oberoendet av de politiska partier som sitter i riksdag och regering också en viktig valfråga.

– Det ska inte vara ett parti som bestämmer hur det ska vara i kyrkan utan det ska vara människor som är väl förtrogna med kyrkan och kyrkolivet. Det finns ju ingen som skulle sitta i ett fotbollsförbund som aldrig går på en fotbollsmatch, säger Carina Etander Rimborg från POSK.

Kopplingen mellan partier och en del nomineringsgrupper påverkar också gruppernas ekonomi. Moderaterna och Centern hjälper till med det praktiska arbetet under valrörelsen, det gör även Socialdemokraterna, kombinerat med ett ekonomiskt stöd på drygt en miljon kronor. Övriga grupper får nöja sig med de mandatstöd som finns inom Svenska kyrkan.

Nytt för i år är att personvalsinslaget ökat och att det går att kryssa för tre personer på valsedeln, samtidigt som det bara krävs fem procent av gruppens röster för att bli uppflyttad på listan. Tidigare gick gränsen vid åtta procent.

5,6 miljoner av kyrkans medlemmar är röstberättigade och åldersgränsen är 16 år. Förra valet var det tolv procent som röstade.

Birgitta Johansson
birgitta.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".