Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många vill kolla upp sjukdomsgener

Publicerat måndag 27 juli 2009 kl 05.24
Arkivbild: Rob Carr/Scanpix.

Allt fler svenskar vill ha information om sina gener. Samtliga universitetssjukhus har fler patienter som vill se om de har anlag för olika genetiska sjukdomar. Det visar en rundringning som Ekot gjort.

Majoriteten väljer också att göra vad de kan för att bota eller lindra sjukdomen. Linda Modin i Eskilstuna är en av dem.

Linda Modin riskerar glatt sitt liv i ett dataspel tillsammans med sonen Malte. Men i verkliga livet tar hon inte lika stora risker.

När ett gentest visade 80 procents risk för bröstcancer opererade hon direkt bort båda brösten. Både hennes mamma och moster var i fyrtioårsåldern när cancern tog deras liv.

– Jag hoppades självklart att jag inte skulle ha genen, men det kändes ändå som att jag absolut ville veta.

Varför då?

– För att kunna påverka. För att kunna göra någonting åt det.

Ekots rundringning visar alltså att allt fler vill ha information om sina gener. Till exempel har avdelningen för klinisk genetik på Linköpings universitetssjukhus redan i år utfört drygt 4 000 tester, vilket är nästan 2 000 fler än för tre år sedan.

Karolinska universitetssjukhuset utanför Stockholm hade drygt 12 000 tester förra året, drygt 2 000 fler än för tre år sen.

Annika Lindblom, överläkare i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset, visar en journal där hon kartlagt en hel familjs anlag för tjocktarmscancer. Enligt henne beror ökningen av gentester på att fler gener som leder till sjukdom upptäckts. Och hon säger att gentester blivit naturligare för svenskar.

– För tio, femton år sedan var det stora rubriker om genetiska tester, och till exempel operationer av profylaktiskt syfte, där kvinnor valde att operera bort bröst eller äggstockar. Det är inte lika spektakulärt i dag.

Sjukdomar man kan testa sig för är till exempel olika typer av cancer, Huntingtons sjukdom och Alzheimers.

Även om testerna kostar samhället pengar och inte alltid är till någon nytta, tycker förespråkarna ändå att testerna är lönsamma eftersom de räddar en del från att bli sjuka.

Majoriteten av de som testar sig väljer också att göra nånting åt sin sjukdom, om de kan. Men för flera av de sjukdomar man kan testa sig för finns ingen bot. Många frågar sig därför om sjukhusen verkligen ska erbjuda sådan information.

Men Annika Lindblom tycker att det upp till patienten att bestämma.

– Man kan vilja veta inför framtiden, för sina barn, man kan vilja veta för sin egen skull för att kunna planera sitt liv, säger hon.

Andrea Hökerberg
andrea.hokerberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".