Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kranier från Karesuando skapar konflikt

Publicerat tisdag 28 juli 2009 kl 06.00
"Vi kräver våra förfäder".

Tolv samiska kranier som för hundra år sedan grävdes upp från Rounala kyrkogård i Karesuando vållar fortfarande strid. Sedan de visat sig komma ända från 1200-talet har de blivit högintressanta för forskare. Andra anser att alla samiska kvarlevor ska återbegravas.

– Man har haft möjligheten att i så många år att forska på det här. Vad jag har förstått så har det här nya forskningsintresset väckts nu när samerna vill ha kranierna tillbaka, säger Rose-Marie Huuva, poet och kulturdebattör i Kiruna.

Kranierna grävdes upp i början av 1900-talet för rasbiologiska studier. När Samtinget krävde att alla samiska kvarlevor ska lämnas tillbaka upptäcktes att kranierna var mycket äldre än man först trott.

Samtidigt väcktes frågan om kranierna verkligen hade samiskt ursprung, berättar Lars Amreus chef på Historiska museet där kranierna förvaras.

– Vi kan inte längre vara lika säkra på att det här är personer med samiskt ursprung.

Vilken betydelse har det om de har samiskt ursprung eller inte?

– Det har inte så stor betydelse så länge samlingarna förvaras i en museikontext. Är det så att de ska återbegravas eller begravas så menar vi att det då är väldigt att man har en tillräckligt säker etnisk identitetsbestämning på de individerna för att det ska vara möjligt att göra det på ett godtagbart sätt.

En kompromisslösning som Lars-Anders Baer, styrelseordförande för Sametinget nu är beredd att förhandla om är att kranierna flyttas till Ájtte Fjäll och Samemuseum i Jolkkmokk för att på så sätt temporärt bevaras för forskning men ända finnas på samisk mark fram till en framtida återbegravning.

– Jag respekterar forskningens position i det avseendet att det finns intresse, sett ur vetenskaplig synpunkt, att ta prover. Hamnar man i ett läge där man gör den här avvägningen så har vi ett beslut om att de ska återbegravas. Frågan är bara när man ska göra det.

Det är regeringen som fattar beslut om återbegravning. Rose-Marie Huuva har samlat in och lämnat över 1 000 namnunderskrifter som kräver att alla samiska kvarlevor på museer begravs och för henne är en förvaring på Attjémuseet ingen lösning.

– Det handlar om övergrepp som har gjorts på den samiska befolkningen. Jag har en känsla om att man fortsätter med de här övergreppen än i dag genom att inte återlämna kvarlämnorna när vi kräver våra förfäder tillbaka, säger Rose-Marie Huuva.

Ingrid Engstedt Edfast
ingrid.engstedt-edfast@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".