Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Skogsbo och räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna.
(Publicerat idag kl 17.31)

Nya orosmoln blåser över baltiska länder

Publicerat tisdag 28 juli 2009 kl 16.47

Den ekonomiska krisen i Baltikum ser nu ut att förvärras. Litauens ekonomi krympte med hela 22 procent under andra kvartalet i år, jämfört med samma kvartal i fjol - en klart sämre utveckling än väntat.

Ekonomierna i Baltikum krymper nu i en takt som gör att flera år av tillväxt raderas ut i ett slag. Litauens BNP-ras på 22 procent under andra kvartalet var klart värre än det fall på knappt 17 procent som analytiker spådde, enligt en enkät från Reuters. Och det innebär även att Litauen får finna sig i att - åtminstone för tillfället - vara den snabbast krympande ekonomin i Baltikum.

Enligt bankanalytikernas uppskattningar väntas landets ekonomi krympa med mellan 15 och 20 procent i år, vilket i så fall skulle radera ut all tillväxt som skedde under åren 2006-2008.

Estland och Lettland befinner sig i en liknande situation. Även dessa ekonomier väntas krympa med tvåsiffriga procenttal i år. Och de bakomliggande orsakerna är likartade.

Alla tre länderna har knutit sina valutor till euron i hopp om att få ansluta sig till EMU under de närmaste åren. Under högkonjunkturen bidrog de fasta växelkurserna mot euron till att företag och privatpersoner i de baltiska länderna billigt kunde få tillgång till utländskt kapital för konsumtion eller byggande.

Nu när kreditbubblan har spruckit står företag och privatpersoner kvar med sina lån, medan tillgångarnas värde har fallit och arbetslösheten stiger.

Den negativa spiralen förvärras av att de baltiska länderna måste genomföra stora besparingar för att komma till rätta med snabbt stigande budgetunderskott. Det var till exempel ett av villkoren när Internationella valutafonden, IMF, igår gav Lettland ett nytt lån.

Niklas Johansson
niklas.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".