Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot Islands hantering av krisen

Publicerat måndag 24 augusti 2009 kl 13.01

Den isländska regeringens sätt att hantera landets bankkris har skapat starkt missnöje bland internationella banker och andra institutioner som förlorat pengar. Nu undersöker många av dem möjligheterna att agera juridiskt mot Island för att få tillbaka tillgångar.

– Det är en eller två isolerade saker som är lika. Det är ingen stor nyhet att många stora banker tänkt på möjligheten att driva en rättssak. Det betyder inte att det till sist blir det de gör. Det tjänar ingens intressen. Jag tror, i värsta fall, att de största ansvariga parterna kommer att ha förståelse för detta, säger Islands finansminister Steingrímur J Sigfússon.

Finansminister Steingrímur J Sigfússon tror att de utländska investerarna ska förstå att den isländska statens agerande tvingades fram av finanskrisens krav på snabba beslut. Han hoppas att man ska kunna förhandla fram lösningar.

Men enligt en ny rapport från internationella advokatbyrån Norton Rose, har 60 internationella bankers och finansinstitutioners en mycket negativ syn på den isländska statens agerande.

Tre fjärdedelar av företagen anser att Island inte ens följt lagstiftningen, runt 80 procent tycker att staten misslyckats med att ge tillräcklig insyn. Och vid restaureringen av landets banksystem har de inhemska bankerna gynnats, och de själva missgynnats, menar de internationella investerarna.

Det stör särskilt, säger advokat Tomas Gärdfors som är en av dem som skrivit rapporten.

– Man tycker att det inte har varit en rättvis behandling. Rättvist så att man inte kan ändra regler retroaktivt till exempel och hur den här nödlagstiftningen från i höstas har drabbat de internationella investerarna.

93 procent svarar att de skulle vara beredda ställa den isländska staten inför rätta, och enligt Tomas Gärdfors undersöker många aktörer redan nu vilka juridiska möjligheter som finns.

Men han tror att om Island började samtala och ge mer insyn, då behöver inte de juridiska processerna bli så många. Om inte så har de här internationella aktörerna muskler nog att driva processer mot Island, men det är bara en av framtidsutsikterna som borde oroa landet.

– Det är klart att det inte är särskilt bekvämt. Sedan har du naturligtvis ett väldigt hög andel, närmare 85-90 procent, där det inte är särskilt sannolikt, till och med osannolikt, att man kommer tillbaka och investerar igen. Det är något de bör ta till sig, säger Tomas Gärdfors.

Kristoffer Morén
kristoffer.moren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".