Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Byggsektorn behöver ökad konkurrens"

Publicerat onsdag 26 augusti 2009 kl 17.37

En lönekonflikt på en byggarbetsplats i Borås lett till att de anställda fått månadslönen sänkt med 6 000 kronor och det sedan fackförbundet Byggnads drivit igenom att det är minimilönen i kollektivavtalet ska gälla. Och att det blir den här till synes märkliga följden just i en byggkonflikt är inte konstigt, för byggsektorn är speciell, säger arbetsmarknadsforskaren Henrik Lindberg.

– Byggnadsavtalet är betydligt tjockare i volym och det är svårare att tränga igenom för de parter som vill förstå hur ett avtal fungerar.

Varför är det så?

– Delvis historiska skäl. Du har andra typer av avtalsformer, andra typer av löneformer, du har granskningsavgift, mätningsavgifter och du har ett ackordsystem som då har försvunnit på industrisidan som är kvar och som, till exempel byggnadsarbetareförbundet vill stärka. Därför att det låter den fackliga organisationen i första hand behålla kontrollen över hur kollektivavtalet faktiskt fungerar, så det är en makt och kontrollfråga.

Henrik Lindberg tycker att byggavtalet är omodernt i jämförelse med andra avtalsområden. Och han menar att den så kallade stupstocksregeln är ett exempel på det. Så sent som i går uppmärksammades vilka följder den regeln kan få genom en lönekonflikt i Borås, där fackets agerande sänkte lönen kraftigt för de anställda på ett bygge hos företaget Wäst-bygg.

Jonas Malmberg är forskare i arbetsrätt och professor i civilrätt vid Uppsala universitet, och enligt honom har arbetsmarknadens parter de senaste 15 åren varit framgångsrika i att anpassa sina avtal till ett nytt ekonomiskt klimat.

Men Malmberg säger att det är en beskrivning med framförallt ett undantag. Byggsektorn har inte har hängt med i den här utvecklingen.

Enligt Henrik Lindberg är dagens system för lönesättning inte bara tungrott, det är också dyrt. Och de som får betala är konsumenterna.

Trots att modellen på den svenska arbetsmarknaden är avtal inte lagstiftning kan regeringen kan göra en hel del. Hårdare konkurrensregler skulle fungera som smörjmedel när läget är låst mellan parterna när det gäller att skapa enklare och mer tidsenliga kollektivavtal i byggbranschen.

– Sektorer, branscher och företag och arbetstagare som är utsatta för internationell konkurrens, där har man väldigt svårt för att få ineffektiva eller otidsenliga system och avtalstyper att överleva. Så att öppna upp den här sektorn för konkurrens det är kanske det viktigaste man kan göra från statsmaktens sida.

Robert Sennerdal
robert.sennerdal@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".