Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ovisst om jobbsatsning ger effekt på sikt

Publicerat torsdag 27 augusti 2009 kl 05.00

Regeringens satsningar på 40 000 nya så kallade Lyft-platser för arbetslösa välkomnas från flera håll. Men ingen kan i dag säga om åtgärderna hjälper för att hindra arbetslösheten från att bita sig fast, vilket är regeringens huvudmål.

– Det vi kan se från 90-talet är att om man väl hamnar i en situation där man blir länge arbetslös så är det väldigt svårt att komma tillbaka. Om man på något vis kan förhindra detta genom att sätta in insatser tidigare, så är det förmodligen bra, säger Anders Forslund, arbetsmarknadsekonom vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.

– Däremot vet vi väldigt litet om vilka insatser som faktiskt fungerar. 90-talet lär oss väl att för mycket insatser för tidigt, är inte heller bra. Då söker man inte jobb och då får man heller inte jobb.

I går berättade regeringen att den tänker avsätta drygt åtta miljarder kronor de närmsta två åren till fler utbildningsplatser och andra arbetsmarknadsåtgärder för att möta den stigande arbetslösheten.

40 000 nya så kallade Lyft-platser skapas för redan arbetslösa där man under maximalt sex månader får ett slags beredskapsjobb inom offentlig sektor eller ideellt.

Enligt Anders Forslund på IFAU har de nya Lyft-platserna ingen negativ effekt på den befintliga arbetsmarknaden. Inga jobb trängs bort eftersom det handlar om sysslor som annars ändå inte blir utförda. Jämfört med 90-talets kritiserade åtgärder välkomnas det nya kravet om att deltagarna fortfarande aktivt måste söka jobb.

Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer att många kommuner har behov av den här typen av arbetskraft.

– Det kan ju ge guldkant också på tillvaron. Om äldre människor får ökad möjlighet att komma ut och liknande, om vi kan jobba med olika typer av naturvårdsprojekt när det gäller att röja, städa och hålla rent och andra sådana åtgärder så är det naturligtvis bra. Samtidigt kan det också minska belastningen på försörjningsstödet ute kommunerna vilket ju då frigör resurser för den egentliga kärnverksamheten, säger Anders Knape, ordförande i SKL. 

– Det bör inte vara några som helst problem att få fram de här 40 000 jobben. Det bygger ju på att det här är eftersatta behov men som man inte har prioritering och finansiering för, säger Tord Strannefors, prognoschef på arbetsförmedlingen som fått i uppdrag att förhandla fram platserna.

Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se

Anders Jelmin
anders.jelmin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".