Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ahmed river sitt eget hus i Jerusalem

Publicerat tisdag 1 september 2009 kl 06.00
Många palestinier är oroliga över att behöva lämna sina hem i östra Jerusalem. Foto: Bernat Armangue/Scanpix

Den senaste veckan har flera medier rapporterat att USA kan komma att mildra sina krav på ett israeliskt byggstopp i bosättningarna. Många palestinier är oroliga att eftergiften kommer att handla om östra Jerusalem där det i dag finns 200 000 israeliska bosättare och många nya bosättningsprojekt planeras.

Palestinierna upplever att de trängs ut med kontroversiella vräkningar och kritiserade husrivningar. 18 palestinska hem har rivits sedan årsskiftet. Sveriges Radios korrespondent var med när ytterligare en olaglig utbyggnad togs ner i Jerusalems gamla stad.

Ahmed al Maslouhi river sitt eget hus. De fem barnen hjälper till, 11-årige Mahdi går till attack mot betongväggen med en borrhammare och 15 årige Mahmoud bryter upp taket. Det som ska bort är en olaglig tillbyggnad på tolv kvadratmeter. Ett kök som Ahmed byggt själv intill den minimala trårummare där sju personer lever här i Gamla stan i Jerusalem med utsikt över klagomuren.

Rivningsordern ska verkställas före den 2 september, och om Ahmed river själv slipper han böter. Vägrar han får han betala både böter och själva rivningen, sammanlagt 160 000 shekel, motsvarande drygt 300 000 svenska kronor.

Enligt FN-organet OCHA kan 60 000 palestinier i östra Jerusalem bli hemlösa eftersom de alla byggt utan tillstånd. När jag frågar Ahmed hur han vågade bygga kök utan bygglov tittar han förvånat på mig som om jag inte visste att det är lönlöst för en palestinier att ansöka om tillstånd.

– Det är som att stöta vatten i en mortel, säger Ahmed.

De mindre sönerna verkar nästan ha kul när de slåss om vems tur det är att använda borrhammaren. Den enda som visar sin sorg är 18-åriga dottern Hoda.

– Vi kallade det här köket för vår villa, säger hon, visst det är bara tolv kvadratmeter, men det var hemmets stolthet. Nu står jag inte ut med att se min pappa riva det han själv byggt, det här är en svart dag.

Ahmed själv pratar sakligt och osentimentalt om rivningen och konstaterar att han minns varenda spik, varenda sten i tillbyggnaden. Det är först när jag frågar honom hur han förklarar detta för sina barn, vad han kan göra för att ge dem framtidshopp, som Ahmed tystnar och sväljer och sammanbitet viskar fram en bön.

Jag har nästan aldrig sett en vuxen palestinsk man gråta tidigare, det ingår inte i kulturen, men jag vågar inte lägga armen om honom eftersom han är djupt religiös.

Sonen Mahdi tittar på sin pappas tårar och konstaterar kallt.

– Det är för att vi är araber. Israelerna vill inte ha araber i Jerusalem, men vi stannar, utan kök, säger han.

Cecilia Uddén, Jerusalem
cecilia.udden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".