Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hygienbrister bakom spädbarns död

Publicerat tisdag 1 september 2009 kl 17.12
Mårten Hallberg, klinikchef vid barn- och ungdomskliniken vid centrallasarettet i Västerås vid tisdagens presskonferens. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix.

Förklaringen till att flera för tidigt födda barn smittades av en multirestent bakterie på centrallasarettet i Västerås är bristande vårdhygien och för många barn på avdelningen. Tre av barnen dog.

– Det kan vara så att det vissa tider är lite för många barn på den ytan som finns. Och tillsammans med föräldrar och personal så är det inte helt optimalt för att förhindra smittspridning, säger Daniel Heimer, hygienöverläkare på lasarettet.

– Sannolikt är det någon förälder som har gett det till sitt barn och sedan har det spridits och genom kontaktsmitta som händer, kläder eller föremål inom vården.

Andra veckan i augusti upptäckte man att de tre för tidigt födda barnen var smittade. Det första fallet som upptäcktes var ett barn som föddes mycket för tidigt på Akademiska sjukhuset i Uppsala i slutet av juli. Det kom till centrallasarettet i Västerås den sista juli, och cirka två veckor senare konstaterades att det smittats av klebsiella. Det är också med det barnet som de ansvariga på sjukhuset misstänker att smittan kommit in, säger Mårten Hallberg, klinikchef på Västerås lasarett, till TT.

De tre barnen var smittade med klebsiella, en tarmbakterie som skaffat sig resistensmekanismer som kallas för ESDL. Men trots att barnen behandlades med antibiotika av en sort som bakterien är känslig för så gick alltså inte deras liv att rädda, vilket kan bero på att de för tidigt födda barnen med svagt immunförsvar var extra utsatta.

Ytterligare fyra barn på Västerås lasarett bar på den resistenta bakterien, men har inte blivit sjuka. Förra året smittades 15 nyfödda barn på Karolinska universitetssjukhuset av den resistenta tarmbakterien ESBL. Även då dog tre för tidigt födda barn.

Överanvändning av antibiotika uppges vara den främsta orsaken till att bakterier utvecklar resistens, vilket kräver att man på långsikt är restriktiv med utskrivning av antibiotika.

Otto Cars, som är ordförande i Strama, en strategigrupp som arbetar mot antibiotikaresistens, säger att Sverige har kommit igång bra när det gäller det långsiktiga arbetet, men när det gäller de kortsiktiga åtgärderna med att hindra smittspridningen tycker han inte att den svenska sjukvården är tillräckligt bra.

– Nej, det är den inte. Vi har ju sett flera utbrott av den här typen på flera nyföddsavdelningar och även på vuxenavdelningar. Och vi kommer att se flera utbrott även framöver. Vårdpersonalen kan ju inte göra så mycket åt att det inte finns enkelrum, det måste ju politiker och landstingen ta ansvar för.

Zana Schiroyi
zana.schiroyi@sr.se

i samarbete med Sveriges Radio Västmanland

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".