Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU satsar på kvinnlig krockdocka

Publicerat tisdag 8 september 2009 kl 05.30
Med hjälp av forskningsbidrag från EU ska krockdockor av kvinnlig modell tas fram. Foto: Scanpix.

Trots att kvinnor oftare än män drabbas av pisksnärtskador i samband med kollisioner i trafiken görs krocktester på modeller av en man.

EU-kommissionen har nu beslutat att satsa på ett forskningsprojekt för att ta fram en modell av en kvinna vid krocktester.

Astrid Linder är forskningschef på Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI.

– Vi har olika risk för skada. Vad det beror på vet vi inte men vi vet att det är så från skadestatistiken. Det vet vi från skadestatistik från slutet av 60-talet och till dags dato och också från hela världen, säger Astrid Lindner.

Redan nästa månad påbörjas arbetet med att ta fram en datormodell av en kvinna som ska testas i krocksituationer.

Det handlar om kollisioner i låg fart där bilen blir påkörd bakifrån. Kollisioner som ofta slutar med pisksnärtskador. Det är en skada som drabbar kvinnor betydligt oftare än män.

– Vi har en mängd skillnader mellan könen, geometriska skillnader, men också i muskelmassa och i proportioner av nackens tvärsnittsarea mot huvudets massa och liknande. Det är de skillnaderna som vi vill implementera i en modell för att se hur det påverkar den dynamiska responsen, alltså vad som händer vid en krock, säger Astrid Lindner.

Totalt satsar EU-kommissionen 25 miljoner kronor i forskningsprojektet där flera europiska länder deltar. Målet är att forskningen ska leda till bilstolar som bättre skyddar både män och kvinnor från skador.

Har det varit en diskriminering på det här området?

– Nej, diskriminering skulle jag inte vilka kalla det utan det är så att när vi i skadestatistiken ser att en grupp har en högre skaderisk än en annan så försöker vi förstå varför och vad som är karakteristiskt för den här gruppen. Och då förbättra systemet så att det ger totalt sett bättre skydd för hela populationen, säger Astrid Linder.

David Svanberg
david.svanberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".