Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Integritetskritik mot statlig utredning

Publicerat fredag 11 september 2009 kl 05.29

Drygt hälften av de remissvar som kommit in på socialtjänstdatautredningen är kritiska till hur integritetsaspekten behandlas i utredningens lagförslag.

Socialtjänstdatautredningen föreslår bland annat att möjligheten för socialtjänster, hälso- och sjukvård och socialstyrelsen att utbyta information och samköra register ska utvidgas och att socialtjänsten ska kunna söka på personers politiska åsikter och etniska ursprung i sitt arbete.

En av remissinstanserna som ifrågasätter utredningen är Datainspektionen, där Erik Janzon är handläggare.

– Det vi vänder oss emot är att det är en kraftig utökning i förhållande till i dag, både möjligheten och skyldigheten för socialtjänst, hälso- och sjukvård och Socialstyrelsen att sinsemellan byta ut och lämna ut känsliga uppgifter på individnivå.

– Det är något av ett paradigmskifte eftersom man frångår den tidigare försiktigheten och återhållsamheten som lagstiftningen präglas av på socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det är något stort och nytt man föreslår, säger Erik Janzon.

Socialtjänstdatautredningen är beställd av regeringen och uppdraget har varit att just utreda hur man kan förbättra dagens statistik och se till att uppföljningen av socialtjänst och sjukvård kan effektiviseras.

Flera rapporter från Socialstyrelsen har påpekat att det behövs bättre statistik för att kunna göra bra bedömningar av olika gruppers behov av vård samt att utvärdera socialtjänstens arbete.

Därför har utredningen föreslagit att man ska börja med personnummersbaserad statistik på individnivå istället för, som tidigare, bara använda uppgifter om hur många personer som till exempel fått en viss behandling.

Men drygt hälften av de remissinstanser som yttrat sig om utredningen är kritiska till det här, däribland Datainspektionen.

– Man kommer på nationell nivå samla på sig uppgifter på individnivå om den här klienten. Samtidigt så kommer man också utbyta uppgifter från socialtjänsten på individnivå om den här personen med hälso- och sjukvården, vilka insatser han eller hon fått. Det här kommer att ske utan samtycke, det sker i stöd av rådande lagstiftning. Det här var inte möjligt alls i samma omfattning tidigare, säger Erik Janzon.

Något som många kommuner, myndigheter och länsstyrelser reagerar särskilt över i sina remissvar är utredningens förslag att socialtjänsten i sitt arbete ska kunna söka på uppgifter om personers politiska åsikter och etniskt ursprung.

De uppgifterna finns ibland i enskilda handlingar men går i dagsläget inte att söka på.

Utredningens sekreterare Hans Wikner, förklarar hur man resonerat.

– Då framhöll man det som att ungdomar på grund av politiska åsikter hade ägnat sig åt kriminalitet eller annat beteende, vilket medförde att man hamnade hos socialtjänsten. Där behöver man veta vilken gruppering en individ är i för att kunna undvika att man placeras fel med politiska motståndare. Motsvarande sätt har vi funnit i det här fallet att man skulle kunna göra med etniskt ursprung. Det kan vara så att man kommer från geografiska områden där det föreligger starka motsättningar mellan olika grupper av individer på grund av ett etniskt ursprung.

Socialdepartementet vill inte kommentera remissvaren med hänvisning till att utredningen fortfarande bereds.

Lotten Collin
lotten.collin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".