Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finanskrisen

Ny rapport avslöjar finanskrisens kostnad

Publicerat fredag 11 september 2009 kl 19.23

I en ny rapport från Internationella valutafonden, IMF, görs ett försök att summera kostnaden hittills för den globala finanskrisen. Det visar sig bli ungefär 10 000 dollar per person i den rika världen.

IMF:s rapport las fram inför förra helgens G20-möte i London, där ledare för världens 20 största ekonomier samlades för att diskutera finanskrisens effekter på den globala ekonomin.

Nu inför årsdagen den 15 september har brittiska BBC avslöjat den hittills hemliga rapporten, och enligt rapporten har krisen kostat G20-länderna 10 000 dollar per invånare, eller 10 000 miljarder dollar utslaget på en miljard invånare i världens rikaste länder.

Så mycket har staterna satsat för att lindra och motverka den finansiella kraschen.

Mest har regeringarna i USA och Storbritannien satsat. Storbritannien har satsat mest, 94 procent av BNP, medan USA hamnar lägre, med 25 procent av BNP.

Merparten av stödpengarna har varit i form av garantier från regeringar och centralbanker till banksystemen för att förhindra kollaps, och bedömningen är att merparten av miljarderna, men inte allt, kommer att återvinnas när väl krisen är över.

Det finns också andra sätt att beräkna kraschens kostnader, som gett krympande global tillväxt för första gången på 60 år, enligt IMF-rapporten.

Samtliga beräkningsmodeller visar att det är den rika världen som har drabbats hårdast. Och hårdast av de hårt drabbade är USA och Storbritannien med sina världsledande finansmarknader.

Där beräknas kostnaden i form av förlorade värden till 4 000 miljarder dollar, där två tredjedelar av den summan kan knytas till förlusterna i de stora bankerna, som till exempel Citigroup och RBS, Royal Bank of Scotland.

Hälften av de 4 000 miljarderna dollar är avskrivningar i bankernas säkerheter i den kraschade sub prime-lånebubblan.

Sammanlagt beräknas förlusterna i banksystemet ha raderat ut tio års samlade vinster hos bankerna.

Det antas ta åratal att komma tillbaka till de utlåningsvolymer som rådde före kraschen förra hösten, och det fungerar som en negativ spiral, eftersom lägre utlåning från bankerna är en av de viktigaste orsakerna till den globala lågkonjunkturen, tillsammans med kraschat förtroende för finansmarknadernas funktionssätt.

Den krympande globala tillväxten, minus 2,3 procent i år eller 1 000 miljarder dollar enligt IMF, drabbar hela världens befolkning, inte bara den rika världen.

Normalt växer den globala ekonomin med mer än två procent per år. Nu krymper den alltså med lika mycket. Det ökar arbetslösheten och det ökar också staternas skuldsättning, och återbetalningsbördan läggs på framtida skattebetalare.


Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".