Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bo Lundgren räknar med fler kriser

Publicerat måndag 14 september 2009 kl 12.38

Riksgälden blev den första svenska myndighet som agerade efter att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kraschade för ett år sedan. I Sverige blev så kallade statsskuldväxlar högintressanta när jagade investerare försökte säkra sina tillgångar.

– Vi hade sett att det var problem på marknaden dagarna efter Lehman. Jag själv hade gett mig iväg till ett tidigt läkarbesök. När jag kom hade min chef för skuldförvaltningen Thomas Olofsson ringt. Jag pratade med honom och han konstaterade att han hade stängt marknaden just för att han såg den kraftiga ökningen av efterfrågan, men eftersom marknaden inte fungerade satte vi oss i möten för att diskutera vad ska skulle göra. Vi kom fram till att emittera statsskuldväxlar på vanligt sätt. Då hade vi kontroll över volymen, säger Bo Lundgren på Riksgälden.

Riksgäldens unika beslut blev att ge ut nya statsskuldsväxlar för 150 miljarder kronor. Men innan beslutet togs ringde Bo Lundgren Riksbankschefen Stefan Ingves.

– Jag ringde Stefan som var nere i Frankfurt har jag för mig. Vi hade haft många år tillsammans från förra bankkrisen under 90-talet. Stefan sa, när vi hade pratat färdigt och var överens om att det var ganska bra om vi gav ut de extra växlarna, inte trodde vi att vi skulle göra en sådan här sak igen eller hur.

Under 1990-talets bankkris var det just Bo Lundgren och Stefan Ingves som var i hetluften. Bo Lundgren var skatteminister på finansdepartementet där Stefan Ingves var chef för finansmarknadsavdelningen.

Men för Bo Lundgren och hans medarbetare högst uppe i Salénhuset i centrala Stockholm blev det en intensiv höst och vinter 2008 med mycket kaffe, mycket sushi, och mycket jobb.

Förutom de extra statsskuldsväxlarna tog myndigheten också över investmentbanken Carnegie och avdelningen för insättningsgarantin blev nedringd för att många ville sätta in sina pengar hos statens bank.

– Vi hade en händelse när ett gammalt par kom upp med en postväxel. Jag tror den var i storleksordningen tio miljoner kronor som de ville sätta in. Eftersom vi inte tar emot kontantinsatser fick vi hjälpa dem till en vanlig bank istället. Det var väldigt dramatiskt för flera av våra avdelningar då.

Nu har det gått ett år sedan investmentbanken Lehman Brothers kraschade och miljarder pyste ut ur finansbubblan. Fler bubblor kommer, spår Bo Lundgren.

– Det överlägsna system som heter marknadsekonomi bygger på att individer har idéer, tankar och att man kan utveckla dem och skaffa sig pengar. Men i detta ligger också att det ibland kanske alla människor får någon slags idé som är överoptimistisk. Det blir en bubbla och jag tror att vi kommer att få se bubblor. Vi har haft det genom åren, vi kommer att få se det i framtiden. Det är ett pris vi får betala och det är en dramatisk skillnad mot hur den här världskrisen hanterades om vi går tillbaka till 1920- eller 1930-talen. Då gjorde centralbanker och regeringar de mesta fel. Nu gjorde man det allra mesta rätt, inte allt och inte i USA, där man lät Lehman Brothers gå och en del andra saker, säger Bo Lundgren.

Louise Andrén Meiton
louise.andren.meiton@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".