Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Irländsk minister tror på ja till fördrag

Publicerat lördag 3 oktober 2009 kl 12.21
En av de största enskilda frågorna i valrörelsen har handlat om Irlands självständighet. Foto: Niall Carson/Scanpix.

Irland väntar fortfarande på resultatet från gårdagens folkomröstning om det nya EU-fördraget, det så kallade Lissabonfördraget. När rösterna börjat räknas tyder mycket på ett ja, men det officiella resultatet dröjer.

Irlands utrikesminister Micheál Martin säger till den irländska radion att det ser ut som om folkomröstningen om Lissabonfördraget resulterat i en "övertygande seger" för jasidan.

En av de största enskilda frågorna i valrörelsen har handlat om Irlands självständighet, och det har varit en fråga som besvärat både ja- och nej-lägren.

– Våra soldater är neutrala fredsbevarare, vi är neutrala. De vill att vi ska gå med i Nato och skicka oss till Bagdad tillsammans med britterna och amerikanerna. Nej säger jag, det var ingen som fanns där att hjälpa oss när vi styrdes av Storbritannien i 700 år, säger Seamus Gallagher som röstade nej i går.

Frågan om den irländska självständigheten har varit väldigt framträdande i valkampanjen här i Irland. Det var samma sak även inför förra årets första omröstning om det nya EU-fördraget.

Den irländska republiken blev självständig först efter det första världskriget, då ett inbördeskrig delade upp den gröna ön i den självständiga republiken Irland som bröt sig loss från Storbritannien och i Nordirland som än i dag är en del av Storbritannien.

Tidigare under århundradena hade irländare gång efter annan av de engelska kungarna kommenderats ut att kriga och dö.

Det är känslor som sitter djupt, och det är därför som frågan om självständighet och den militära neutraliteten är så viktig för irländarna.

Den här frågan är komplicerad både för nej- och ja-sidorna i den här omröstningen om det nya EU-fördraget.

Irländarna är inte särskilt pigga på att lämna ifrån sig självbestämmande, det är ingen. Inte till EU heller och många röstar nej till EU-fördraget som enligt nej-sidan ökar EU:s inflytande och centrala beslutsfattande.

Men många irländare är också väldigt rädda för att genom ett nej till Lissabonfördraget bli isolerade inom EU, och inte bara det, utan framför allt isolerade i ett EU-skeptiskt hörn av Europa som skulle domineras helt av det EU-skeptiska Storbritannien.

Därmed skulle de återigen försättas i ett slags lillebrorssituation vid sidan av britterna.

Det får många irländare att rösta ja till EU-fördraget för de vill vara säkra på att ha direktkontakt med Europa.

Stefan Winiger, Dublin
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".