Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tre delar på Nobelpriset i kemi 2009

Publicerat onsdag 7 oktober 2009 kl 11.48
Ada E. Yonath, Venkatraman Ramakrishnan och Thomas Steitz delar på priset. Montage: SR.

Uppdaterad: 16:07
Årets Nobelpris i kemi går till israeliskan Ada E. Yonath, Venkatraman Ramakrishnan och Thomas Steitz. De prisas för forskning som bland annat kan användas för att ta fram ny antibiotika.

Ada E. Yonath säger och att hon är mycket lycklig och att hon inte väntat sig att få priset.

Venkatraman Ramakrishnan trodde först att det hela var ett skämt. Men sedan insåg han att det var sant när han talade med en del medlemmar i Nobelkommittén.

Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi säger så här om deras forskning.

– Man kan säga att det här är en av de mest fundamentala av alla processer som finns i alla levande celler. Från bakterier till våra egna celler.

Av den här forskningen får vi lära oss att DNA, arvsanlag, inte räcker för liv. För att det ska skapas liv krävs så kallade ribosomer, som via DNA-informationen kan bilda proteiner som exempelvis hemoglobin och insulin.

Ribosomerna är viktiga för alla celler, också för bakterier. Antibiotika mot infektionssjukdomar verkar så att de slår ut bakteriernas ribosomer och då dör bakterierna.

Det är därför som de här kunskaperna är så viktiga som bas för att forska fram nya antibiotikasorter nu när allt fler bakteriestammar blir resistenta mot antibiotika, säger Claes Gustafsson.

– Antalet människor med infektioner som dör utav resistenta bakterier ökar hela tiden. Man pratar om en ökning från 13 000 om året till 90 000 om året i bara USA. Så det här med resistenta bakterier är ett jätteproblem.

Det verkar ju väldigt segt att kunna utveckla nya antibiotika. Det här är ju ett problem som finns över hela världen nu.

– Man har kunnat göra strukturer nu där man förstår hur antibiotika verkar på ribosom-maskineriet. Och på det viset kan man utveckla nya typer av antibiotika som kan kringgå den här resistensutvecklingen. Det kommer förmodligen att ha väldigt stora betydelser för mänskligheten kan vi hoppas, säger Claes Gustavsson, professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet och ledamot i Nobelkommittén.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se
Samarbete med Vetenskapsradion

Venkatraman Ramakrishnan, amerikansk medborgare. Född 1952 (57 år) i Chidambaram, Tamil Nadu, Indien. F.D. i fysik 1976 vid Ohio University, USA. Senior Scientist och Group Leader vid Structural Studies Division, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien.

Thomas A. Steitz, amerikansk medborgare. Född 1940 (69 år)i Milwaukee, WI, USA. F.D. i molekylärbiologi och biokemi 1966 vid Harvard University, MA, USA. Sterling Professor of Molecular Biophysics and Biochemistry och Howard Hughes Medical Institute Investigator, båda vid Yale University, CT, USA.

Ada E. Yonath, israelisk medborgare. Född 1939 (70 år) i Jerusalem, Israel. F.D. i röntgenkristallografi 1968 vid Weizmann Institute of Science, Israel. Martin S. and Helen Kimmel Professor of Structural Biology och Director vid Helen & Milton A. Kimmelman Center for Biomolecular Structure & Assembly, båda vid Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".