Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Forskning med många olika betydelser"

Publicerat onsdag 7 oktober 2009 kl 12.38

Nobelpriset i kemi delas i år mellan tre forskare som alla gjort upptäckter som kan hjälpa till att ta fram ny antibiotika. Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet förklarar betydelsen av pristagarnas forskning.

– Det har väldigt många olika betydelser. Men om jag ger två stycken så kan man säga att dels så finns det en basalvetenskaplig betydelse. Man kan säga att det här är en av de mest fundamentala av alla processer som finns i alla levande celler. Från bakterier till våra egna celler. Det är en process som förmodligen är evolutionärt väldigt gammal och nu förstår vi den.

– Men sen är det också att det har praktiska konsekvenser. Man säger att ungefär hälften av alla antibiotika vi har slår just på det här maskineriet, eller ribosomen som den här maskinen heter som skapar proteiner. Där har vi ju ett jättestort problem i dag med resistensutveckling och man har nu kunnat göra strukturer där man förstår hur dessa antibiotika verkar på den här ribosom-maskineriet. Man kan på det viset utveckla nya typer av antibiotika som kan kringgå den här resistensutvecklingen.

Hur långt har man kommit med att kunna få de här nya typerna?

– Riktigt hur långt man har kommit kan jag inte svara på. Men jag kan säga att man vet i detalj hur ett stort antal antibiotika i dag fungerar, genom att man har kunnat få en molekylär upplösning. Man har kunnat se på atomnivå hur de sitter bundna till ribosomen och förhindrar proteinsyntesen.

Har man kommit på något nytt antibiotika just nu med hjälp av det här?

– Jag vet att det finns ett stort antal antibiotika under utveckling som baserar sig på den här typen av Structure based drug design. Alltså man använder sig av den här typen av struktur och sedan försöker man optimera eller hitta nya typer, nya klasser av läkemedel och antibiotika, säger Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet och ledamot i Nobelkommittén.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".