Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Reinfeldt om Lissabonfördraget:

Öppning finns för tjeckiskt snabbspår

Publicerat onsdag 7 oktober 2009 kl 17.05
Optimism i Prag.

Polen och Tjeckien är de sista länderna att anta det nya EU-fördrag som antogs i Irland i fredags. I Polen väntas det ske snabbt och i Tjeckien kan det gå snabbare än väntat. Det framkom vid ett möte mellan den tjeckiska regeringen och EU:s ordförande, statsminister Fredrik Reinfeldt i dag.

– Det finns en öppning för ett snabbspår. Jag säger en öppning, det är inte så att jag säger att det blir så, utan det är en öppning för ett snabbspår nämligen att vi får ett snabbare besked än vad vi kanske först trodde där den tjeckiska författningsdomstolen säger: Vi tar inte upp det, vi kommer inte att pröva den här framställan, säger statsminister Reinfeldt.

Den tjeckiska författningsdomstolen fick i förra veckan en ny anmälan som gäller det så kallade Lissabonfördraget, EU-ländernas nya samarbetsavtal.

Det var en grupp senatorer i Tjeckien som anmälde delar av fördraget som författningsdomstolen inte tog ställning till vid den första prövningen, av den enkla anledningen att det bara var vissa delar av fördraget som anmäldes då.

Men när den tjeckiska regeringschefen Jan Fischer i dag hade samtal med statsminister Fredrik Reinfeldt, ordföranden för EU-kommissionen och Europaparlamentets talman, så meddelade han att författningsdomstolen i Tjeckien kommer att göra en snabbedömning om det över huvud taget behövs en helt ny prövning.

Det beskedet kan komma redan inom två veckor. Och även om det behövs ytterligare en prövning så räknar den tjeckiska regeringen med att det inte ska ta längre tid än att landet kan anta det nya EU-fördraget före årets slut.

Det kan tyckas vara politiskt finlir att följa varenda steg i de tjeckiska våndorna när det gäller att anta Lissabonfördraget. Men för EU:s stats- och regeringschefer är det av stor betydelse.

I höst borde flera viktiga utnämningar göras, till exempel av den nya ordföranden för Europeiska rådet, populärt kallat EU:s president eller den särskilde representanten för EU:s utrikespolitik, ett slags utrikesminister, samt en helt ny EU-kommission.

Om och när de utnämningarna kan ske beror på när det nya fördraget träder i kraft.

Sverige som ordförandeland måste nu hantera flera olika scenarion samtidigt och tvingas lägga kraft på det i stället för att helhjärtat ägna sig åt klimatfrågor och arbetslöshet.

Stefan Winiger, Bryssel
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".