Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Slopad preskriptionstid

Ask: Ny teknik måste kunna få användas

Publicerat torsdag 8 oktober 2009 kl 16.41
Vill också att lagen ska kunna användas retroaktivt.

Brott som ger straff på livstid, som mord, ska inte längre preskriberas efter 25 år. Det föreslår regeringen i en remiss som lämnats till lagrådet. Bland annat är det utvecklingen inom DNA-tekniken som gör det möjligt, enligt regeringen.

– I dag har vi en mer skarp syn på den här typen av allvarliga våldsbrott och det är dessutom så att modern teknik gör att möjligheterna har blivit större att få fram bevis som kan användas för att fälla den som är skyldig till exempelvis ett mord. Och då ska man väl använda den, säger justitieminister Beatrice Ask.

En vuxen person som begår ett brott som ger straff på livstid, som mord, folkmord, grova folkrättsbrott och terroristbrott ska alltså kunna gripas och fällas under resten av sitt liv. Brottet ska inte längre preskriberas efter 25 år som i dag.

Förslaget får politiskt medhåll och går lagändringen igenom kan det vara verklighet från och med 1:a juli nästa år.

Men Henrik Tham, kriminolog vid Stockholms universitet, är kritisk till att en så grundläggande princip med anor från 1200-talet går i graven. Preskriptionstiden fyller en viktig funktion, menar han.

– Man kan säga att det är en föreställning om rättsfrid, att någon gång lägger vi ner fallet och lägger det bakom oss. Liksom stater sluter fred och försöker komma över gamla oförrätter finns det skäl att också göra det i sådana här fall, säger han.

Frågan utreddes redan under förra regeringen 2007, men till skillnad från då, innebär förslaget nu att reglerna även ska fungera retroaktivt, alltså att mord till exempel som begåtts tidigare och som ännu inte preskriberats inte heller gör det nu efter 25 år.

Bland annat kan utredningen kring mordet på Olof Palme som preskriberas 2011 fortsätta.

Men rent rättsligt är det här problematiskt, säger Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare, numera förbundsordförande för Brottsofferjourernas Riksförbund. En gärningsperson har rätt att veta vad som gäller när ett brott begås, säger han.

– Det blir inte länge någon preskription som inträffar och det kände inte gärningsmannen till i samband med att gärningen begicks, säger Sven-Erik Alhem.

Justitieminister Beatrice Ask håller med om att retroaktiv lagstiftning kring brott är mycket vanskligt, men tycker inte att det riktigt gäller i det här fallet.

– Man kan inte säga att den enskilde inte vet om att man inte får mörda någon. På det viset har det inte den allvarliga verkan som retroaktivitet kan få i viss typ av lagstiftning, säger hon.

Men har inte alla rätt att vid ett tillfälle man har begått ett brott faktiskt veta vad lagen helt och hållet säger kring det?

– Jo, men man vet vad lagen säger: Det är inte tillåtet att mörda någon. Det har inte varit tillåtet på många hundra år, säger justitieministern.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".