Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utbildning och hemort viktiga för hälsan

Publicerat måndag 12 oktober 2009 kl 12.31

Det är stora skillnader mellan olika områden i landet, när det gäller hur god folkhälsan är. Men allra störst är skillnaden mellan lågutbildade och högutbildade personer, enligt en ny folkhälsorapport.

– Personer med kort utbildning har en högre risk för hjärtinfarkter och för diabetes än personer med lång utbildning, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen.

– I familjer med kort utbildning löper barnen en större risk för allergier än i familjer där föräldrarna har hög utbildning, och de här barnen får också en svårare astma. Personer med kort utbildning hamnar oftare på sjukhus i sjukdomar som öppenvården borde ha kunnat ta hand om. De förebyggande insatserna har inte givits på det sättet, och därför blir de så sjuka att de hamnar på sjukhus för något som borde ha kunnat hanteras av öppenvården, säger Lars-Erik Holm.

Det är den första rapporten där Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt har undersökt hur folkhälsan ser ut i landet.

Det handlar bland annat om förekomsten av hjärtinfarkt, fallolyckor bland äldre, barnolycksfall, fetma, fysisk aktivitet, matvanor och rökning. Och det finns stora skillnader. I Skåne röker till exempel 18 procent av invånarna, medan Västerbotten har tio procent rökare i befolkningen.

Johan Jonsson är folkhälsochef i Västra Götaland, en region med 1,5 miljon invånare. Han tycker att rapporten visar att det finns mycket att jobba med i hans region.

– Konkret betyder det bland annat mer intensiva insatser runt övervikt och fetma, runt rökning och alkohol. Det betyder också, kanske framför allt, att vi måste skapa förutsättning för ett mer jämlikt samhälle, säger Johan Jonsson.

Tanken är att nu att alla regioner, landsting och kommuner ska kunna använda rapporten för att försöka förbättra folkhälsan. Framför allt måste sjukvården bli bättre på att jobba med levnadsvanor och hälsa, säger Lars-Erik Holm på Socialstyrelsen.

– Går man till en kirurg, så ska väl kirurgen fråga ”röker du?”. Går man till sin diabetesläkare ska man inte bara prata om maten, utan fråga ”hur mycket röker du, hur mycket alkohol dricker du, rör du på dig?”. Det gäller inte bara enstaka specialiteter. Vården i sin helhet måste bli mycket mer hälsoinriktad, säger Lars-Erik Holm generaldirektör på Socialstyrelsen.


Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se

Jan Andersson, Göteborg
jan.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".